Uppgivenhetens politik

Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill höja kommunalskatten med 38öre, utöver det så vill vänsterpartiet höja regionskatten med 70 öre. Helt klart behöver vård, skola och omsorg extra resurser. Problemet med att höja kommunal och landstingskatten är att det är den skatt som drabbar låginkomsttagare och löntagare hårdast. Det verkar som om de gamla arbetarpartierna (s,v) har glömt vad de brukar sjunga på sina kongresser.

Både stat och lagar oss förtrycka,
vi under skatter digna ner.
Den rike inga plikter trycka,
den arme ingen rätt man ger.
(Internationalen –fjärde versen)

Socialdemokraternas och vänsterpartiets skattepolitik drabbar låginkomsttagare hårdast.

Direktörs bonusar, feta pensionsavtal och rövarbankernas vinster drabbas inte av höjd kommunalskatt. De rika kommer undan och de fattiga får betala hela kalaset.

Hade socialdemokraterna och vänsterpartiet varit kämpande arbetarpartiet så hade de för länge sen dragit igång politiska kampanjer mot alliansregeringens utsvältning av kommuner och landsting. Mobiliserat fackföreningsrörelsen, anordnat demonstrationer, startat namninsamlingar för att tvinga alliansen att beskatta de rika och satsa på vården. Men för de orkeslösa och förbrukade gamla arbetarpartierna återstår inget annat perspektiv än att pungslå låginkomsttagarna i ett försök att rädda välfärden. Sverige behöver ett nytt arbetarparti om vi skall rädda välfärden och få ett rättvist skattesystem.

Ett skattesystem enligt den gamla principen -Åt var och en efter behov – av var och en efter förmåga, räddar både välfärden och låginkomsttagarnas magra plånböcker. Men för att det skall bli verklighet krävs kamp. Något som de gamla uppgivenhetspartierna inte kommer att dra igång – vi får göra det själva. Kan Egyptierna och Grekerna så kan vi!!!

Nsk  KB
NSK

Vi har råd med välfärd

Hästsveda bördige Johan Ehrenberg har tillsammans med ekonomen Sten Ljungren skrivit en mycket bra artikel om att vi har råd med välfärden.
Läs och begrunda: Allt fler anser att vi inte längre kan finansiera vår välfärd, att vi nu måste höja pensionsåldern och skaffa privata försäkringar. Det påstås vara enda möjliga vägen. Grundfalskt, enligt Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren

Henrik

KB KB KB NSK NSK

VIP kort i vården.

folkpartiets och stdemokraternas vill införa Stureplanskrogarnas kösystem i den skånska vården. För vad det i praktiken innebär är att skattebetalarna står för grundfinansieringen - lokaler, apparater och personalutveckling.
Sen skall det privatasjukjhuset ha möjlighet att sälja tjänster på den öppna marknaden. kristdemokratren Berit Wirödal försöker få det att låta som om huvuddelen skulle komma från något annat land. Men de stora intäkterna skulle komma från alla svenskar som via arbetet har en privat sjukförsäkring. De välbeställda skulle helt enkelt få en gräddfil förbi alla köer. Det är vad förslaaget innebär. Givetvis så kommer intresset att stödja en väl utbyggd vård till alla att minska bland de välbeställda om de kan betala sig förbi kön. Släng förslaget i papperskorgen och bygg ut en välfungerande vård till alla skåningar istället.
Pengar kan tas från börsföretagens vinster, försvarets Afghanistan äventyr och rejält höjd förmögenhetsskatt.

Henrik
nsk nsk
KB

Lastbilstrafiken är milöskadlig

Norran hävdar att en kilometerskatt är samhällsfarlig och kommer att hota den heliga tillväxten. Vad norran inte begriper är att den ständigt ökande lastbilstrafiken är miljö och klimatskadlig. En kilometerskatt kommer att tvinga åkeriägarna till att införa bättre logistik. Färre körningar med halvfulla eller tomma lastbilar. Därmed kommer kostnaderna för konsumenter och företagare att bli försumbar - inte samhällskadlig. Så gick det till när Schweiz införde kilometerskatt och det finns ingen anledning att tro på en annorlunda utveckling i Sverige. När det gäller skogsindustrin speciella problem så går de alldeles utmärkt att lösa med undantag inom ett kilometerskattesystem.
Henrik
affärsvärlden Röda Göinge Norra Skåne

Högre skatter ger fler jobb!

Norra Skåne fortsätter att hävda att högre skatter inte ger fler jobb. Bara för att man hävdar en sak om och om igen så blir den inte sann. Höjd skatt innebär att att medborgaren får mindre i plånboken och att den offentliga börsen växer.
Om skatten höjs för höginkomsttagarna som använder lönen till att spekulera/investera på börsen och de pengarna istället används till att anställa fler personer i vården så ger höjd skatt fler jobb.
Om skatten höjs för höginkomsttagare som använder pengarna till lyxkonsumtion av dyra importerade lyxvaror och de pengarna istället används till att anställa fler personer i vården så ger höjd skatt fler jobb.
Om skatten höjs för höginkomsttagare som använder pengarna till dyra shoppingresor till Paris eller London och de pengarna istället används till att anställa fler personer i vården så ger höjd skatt fler jobb.
Höjd skatt ger fler jobb om den minskar de resurser som läggs på onyttigheter och istället används till att anställa välfärdsarbetare inom vård, skola och omsorg.

NSK

Kallt i arbetarsverige

9,4% är arbetslösa i dagens Sverige. Det är 108 000 fler än i januari för ett år sedan enligt SCB.%0 o00 arbetstillfällen har försvunnit från tillverkningsindustrin och 47 000 kvinnor har fått sparken från kommunerna. Samtidigt så ökar antalet anmälningar till kronofogden med 18%. Arbetslöshet och nedrustad välfärd - för arbetarsverige så är det inte vädret som kyler mest utan den förda politiken.
Arbetslösheten skulle kunna åtgärdas med kraftfulla statliga satsningar tex på järnvägarna, bostäder och satsningar på vård, omsorg och skola.
Tyvärr så är alliansregeringens enda lösning på välfärdskrisen och arbetslösheten - skattesänkningar åt de rika. Arbetslösheten skall de fixa med jobbcoacher, raserad sjukförsäkring och sänkta löner

Tyvärr så är den rödgröna oppositionen inte mycket att hänga i julgranen - ett av socialdemokratins vallöften är som bekant - höjd pensionsålder. Lär knappast minska arbetslösheten,
Vi behöver en ny politik - det räcker inte med en ny regering.

Henrik

KB KB BLT

Samma gamla höger.

• 1918: Nej till allmän rösträtt.
• 1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
• 1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
• 1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1927: Nej till folkskolereform.
• 1931: Nej till sjukkassan.
• 1933: Nej till beredskapsarbete.
• 1934: Nej till a–kassa.
• 1935: Nej till höjda folkpensioner.
• 1938: Nej till två veckors semester.
• 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
• 1946: Nej till fria skolmåltider.
• 1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
• 1947: Nej till allmänna barnbidrag.
• 1951: Nej till tre veckors semester.
• 1953: Nej till fri sjukvård.
• 1959: Nej till ATP.
• 1963: Nej till fyra veckors semester.
• 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
• 1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
• 1974: Nej till fri abort.
• 1976: Nej till femte semesterveckan.
• 1983: Nej till löntagarfonderna.
• 1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
• 2003: Ja till Irakkriget.
• 2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
• 2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
• 2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
• 2006: Nej till höjd a- kassa.
• 2006: Ja till sänkt a-kassa.
• 2006: Nej till höjd sjukersättning.
• 2007: Ja till sänkt sjukersättning.

Fortsättning följer...

Det går utför med Sverige.

560 000 arbetslösa om 18 månader tror Anders Borg. Han måste vara otroligt tjockhudad om han inte inser att han är delansvarig till det. Skattesänkningar ser han som det som skall vända den ekonomiska krisen. Problemet är att i kristider så tendera folk att spara för att ha en buffert om arbetslösheten skulle drabba familjen. Skattesänkningar fungerar dåligt som stimulansåtgärd i en lågkonjunktur. Regeringens profil på skattesänkningar de senaste åren tar bort eventuell stimulans effekt ännu mer. De som redan har ett överskott ökar bara sitt sparande så effekten blir försämrade statsfinanser utan efterfrågehöjning. Ett betydligt bättre sätt att höja efterfrågan vore att höja a-kasse ersättningen. De som idag går på a-kassa har ingen möjlighet att spara så hela höjningen skulle gå till att höja konsumtionen och därmed efterfrågan. Men det går såklart emot Borgs önskan att sänka lönerna för Sveriges arbetare.
Förhoppningsvis bara 365 dagar kvar med denna regering.
Henrik
HD

Frys nedskärningarna!

Valår och påtryckningar från kommuner, fackföreningar och protesterande medborgare har tvingat regeringen till att tillfälligt höja statsbidragen till kommunerna. Ett välkommet tillskott till hårt pressade kommuner och landsting. Kommuner och landsting som har åderlåtits av borgliga skattesänkningar, privatiseringar och höjda familjestödsutgifter i finanskrisens spår. För Hässleholms del så innebär det enligt preliminära beräkningar ca 37 miljoner kronor i extra statsbidrag. Det här innebär inte att borgligheten har förändrat sin syn på gemensam välfärd utan bara att de vill undvika kommunalskatt höjningar, nedskärningar och protester under valåret. Enkelt uttryckt de försöker köpa sig fyra år till. Fyra år till med minskade statsbidrag, privatiseringar och raserad välfärd efter valet.
Det positiva med gårdagens besked är att det visar att det går att påverka politiken. Nu är det dags för fack- idrotts- kulturföreningar och engagerade medborgare att öka protesterna så att alla nedskärningar kan stoppas. Vi vill ha kvar vår omsorgspersonal, våra lärare, våra fritidsgårdar, våra bibliotek och vårt fritidsläger. Allt detta ingår i välfärdens kärna anser jag. Urban Widmark däremot anser att välfärdens kärna endast består av skattesänkningar och hans kompis Joakim Ollen.
Låt oss tillsammans öka protesterna så politikerna får det svårare att rädda spekulationsbankerna på välfärdens bekostnad.
Henrik
KB
KB
KB
KB
KB
KB
HD
Bloggar

Starve the beast

Underskottet i de offentliga finanserna beräknas av ekonomistyrningsverket (ESV) bli 201 miljarder kronor för 2009, en försämring med 40 miljarder från prognosen i våras.
"Vi ligger långt under överskottsmålet och ytterligare finanspolitiska satsningar bör tas med stor försiktighet", säger prognosansvarig Håkan Jönsson på ESV Svenska Dagbladet.
Det är kanske inte så konstigt att statens finanser visar rött när regeringen under mandatperioden har sänkt skatterna med närmare 85 miljarder. Varav huvuddelen har gått till de redan välbeställda. Nu skall moderaterna låna upp 10 miljarder till så att de kan genomföra det sista steget i jobbskatteavdraget. Vi har en regering som lånar till skattesänkningar - undrar vilken kursbok i ekonomi som Anders Borg har läst.
Förra gången borgarna kom till makten så raserade de också statsfinanserna. Det här är ingen slump utan en väl uttänkt konservativ strategi.
Borgligheten vill minska på välfärden men de vet att svenska folket tycker om sina välfärdssystem. De kan därför inte gå tillval på en nedskärningspolitik och hoppas på att få stöd för sin politik. De väljer därför istället en skattesänkningspolitik som dränerar det gemensamma på resurser - om statens skuldsättning blir tillräckligt stor så tvingas nedskärningarna fram. En teori som på amerikanska kallas "Starve the beast". Det är borglighetens inofficiella politik idag. Budget underskottet på 201 miljarder är ingen slump utan resultatet av en medveten politik.
Henrik

Svd
Jonas Sjöstedt
mpartistaten
Wikipedia