3 november, 2012
Sedan LO-kongressen i vårens uttalade sig mot vinster i
välfärden har socialdemokratin våndats över frågan och förra veckan lade
en föga entusiastisk partistyrelse fram sin politik. Istället för att
utnyttja den massiva opinion som LO-beslutet uttryckte och blåsa till
strid mot privatiseringarna blev det ett urvattnat förslag om fortsatt
vinstdrift, ett glädjande besked till borgerligheten om att debatten
kommer att föras på deras hemmaplan.
(S)-receptet mot de skandaler som fått frågan att hetta till – tillsyn, regler, etiska koder och så vidare – är inga nyheter, tvärtom är de centrala delar i de system som under namnet ”New Public Management” infekterat hela den offentligt finansierade sektorn med det privata näringslivets metoder och tänkande. Ett system som skadar välfärdssektorn minst lika mycket som att riskkapitalbolag dränerar den på pengar.
I en offentlig organisation sätter politiken ramar där anställda sedan använder sin yrkeskunskap till att samarbeta för bästa möjliga resultat. På en marknad däremot står köpare och säljare mot varandra i ömsesidig misstro. Varje upphandling måste specificeras i detalj, varje verksamhet granskas och kontrolleras. Tester och kvalitetsövervakning med vidhängande kostsam kontrollbyråkrati – alltså just det Löfven & Co föreslår som lösning – ersätter yrkesmässigt ansvar och engagemang. Andelen läkare som upplever sig ha något verksamhetsansvar rasade till exempel från 76 till 31 procent sedan marknadssystemen införts i vården.
Socialdemokratins politik vilar på samma tilltro till marknaden som regeringens. I den rapport som beslutet grundar sig på finns till exempel det häpnadsväckande påståendet att ”konkurrens mellan skolor har inneburit bättre resultat totalt sett”. När i själva verket det svenska skolsystemets fria fall direkt kan knytas till den unika skolprivatisering som kallats ”friskolereform”!
Att marknad och privata vinstintressen leder till bättre verksamhet har inget med verkligheten att göra, det är ideologiska påhitt för att öppna allt fler fält för kapitalets vinstjakt, maskerat bakom ord som ”mångfald” och ”valfrihet”. Som om äldreboende och skola var något man byter lika enkelt som margarinmärke.
Innan jul ska LO:s ledning lägga fram sin tolkning av vårens kongressbeslut. Med tanke på att LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson sitter i SAP:s styrelse och deltog i förra veckans beslut är inget radikalt annorlunda att vänta – åtminstone om LO-ledningen själv får välja. Det innebär att alla som vill försvara välfärden och vända privatiseringsvågen nu behöver öka sina ansträngningar för att organisera den starka opinion som finns på arbetsplatser, i fackföreningar och de nätverk som vuxit fram i försvaret av den gemensamma välfärden.
NSK
(S)-receptet mot de skandaler som fått frågan att hetta till – tillsyn, regler, etiska koder och så vidare – är inga nyheter, tvärtom är de centrala delar i de system som under namnet ”New Public Management” infekterat hela den offentligt finansierade sektorn med det privata näringslivets metoder och tänkande. Ett system som skadar välfärdssektorn minst lika mycket som att riskkapitalbolag dränerar den på pengar.
I en offentlig organisation sätter politiken ramar där anställda sedan använder sin yrkeskunskap till att samarbeta för bästa möjliga resultat. På en marknad däremot står köpare och säljare mot varandra i ömsesidig misstro. Varje upphandling måste specificeras i detalj, varje verksamhet granskas och kontrolleras. Tester och kvalitetsövervakning med vidhängande kostsam kontrollbyråkrati – alltså just det Löfven & Co föreslår som lösning – ersätter yrkesmässigt ansvar och engagemang. Andelen läkare som upplever sig ha något verksamhetsansvar rasade till exempel från 76 till 31 procent sedan marknadssystemen införts i vården.
Socialdemokratins politik vilar på samma tilltro till marknaden som regeringens. I den rapport som beslutet grundar sig på finns till exempel det häpnadsväckande påståendet att ”konkurrens mellan skolor har inneburit bättre resultat totalt sett”. När i själva verket det svenska skolsystemets fria fall direkt kan knytas till den unika skolprivatisering som kallats ”friskolereform”!
Att marknad och privata vinstintressen leder till bättre verksamhet har inget med verkligheten att göra, det är ideologiska påhitt för att öppna allt fler fält för kapitalets vinstjakt, maskerat bakom ord som ”mångfald” och ”valfrihet”. Som om äldreboende och skola var något man byter lika enkelt som margarinmärke.
Innan jul ska LO:s ledning lägga fram sin tolkning av vårens kongressbeslut. Med tanke på att LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson sitter i SAP:s styrelse och deltog i förra veckans beslut är inget radikalt annorlunda att vänta – åtminstone om LO-ledningen själv får välja. Det innebär att alla som vill försvara välfärden och vända privatiseringsvågen nu behöver öka sina ansträngningar för att organisera den starka opinion som finns på arbetsplatser, i fackföreningar och de nätverk som vuxit fram i försvaret av den gemensamma välfärden.
NSK
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar