26 oktober, 2012
Borgerlighetens intensifierade försvar för privata profiter
inom vård, skola och omsorg är inte förvånande. Det är mycket som står
på spel. I Sverige, liksom i många andra europeiska länder, byggdes en
stark offentlig sektor upp efter andra världskriget. En stor del av den
samhälleliga verksamheten undandrogs marknadens logik och borgarklassens
möjlighet att göra profiter. Den nyliberala privatiseringspolitiken med
början på 1980-talet öppnade dessa områden för profitering, inte minst i
Sverige har dessa privatiseringar nu gått mycket långt.
Tanken är att människor istället för att som mogna medborgare diskutera
med varandra om hur den gemensamt ägda vården och skolan bör utformas
ska sitta isolerade och individuellt planera var deras egna barn ska in
på för friskola, och vilket av de i skatteparadis baserade vårdbolagen
som ska få lägga vantarna på gamla farmor.
Stor hjälp har borgerligheten av de socialdemokratiska ledarnas kapitulation. Mikael Damberg kunde i den senaste partiledardebatten inte nog poängtera att man inte var för att förbjuda vinster i vård och skola. Ett argument som förs fram av vinst i vården anhängarna är att de privata företagen fungerar bättre. Visst, det är sant att offentliga sektorn på många håll fungerar mycket dåligt, men det beror framförallt på alla de skattesänkningar och nedskärningar som den utsatts för. Inom stora delar av den offentliga sektorn gör dessutom politiker och högre tjänstemän allt för att leka marknad och efterapa förhållanden inom det privata näringslivet.
I Sverige försökte man också få medicinen att gå ner genom att presentera privatiseringarna som en ”valfrihetsreform” – för folket som får ”fler aktörer” att välja på och för personalen som framställs som möjliga avknoppningsentreprenörer. I dag vet vi att i den mån privatiseringarna startade som mindre företag inom vård, skola och omsorg så har de till stor del köpts upp av riskkapitalister. Privatiseringen av vård skola omsorg är helt central i borgerlighetens politiska projekt. De kommer att med stigande hysteri bekämpa det folkliga motståndet. När Mikael Damberg försäkrar att han också är ”för valfrihet” och privata entreprenörer speglar det socialdemokratins inriktning att inte ta konfrontation utan istället anpassa sig. Klokt för toppsossar som liksom Pär Nuder, Göran Persson, Tomas Östros med flera, som efter politiskt karriär gärna kan tänka sig en karriär inom det privata näringslivet. Det sociala varat bestämmer medvetandet, som någon redan på 1800-talet skrev. För oss andra återstår inget annat än att skruva upp vårt motstånd mot dessa krafter.
Stor hjälp har borgerligheten av de socialdemokratiska ledarnas kapitulation. Mikael Damberg kunde i den senaste partiledardebatten inte nog poängtera att man inte var för att förbjuda vinster i vård och skola. Ett argument som förs fram av vinst i vården anhängarna är att de privata företagen fungerar bättre. Visst, det är sant att offentliga sektorn på många håll fungerar mycket dåligt, men det beror framförallt på alla de skattesänkningar och nedskärningar som den utsatts för. Inom stora delar av den offentliga sektorn gör dessutom politiker och högre tjänstemän allt för att leka marknad och efterapa förhållanden inom det privata näringslivet.
I Sverige försökte man också få medicinen att gå ner genom att presentera privatiseringarna som en ”valfrihetsreform” – för folket som får ”fler aktörer” att välja på och för personalen som framställs som möjliga avknoppningsentreprenörer. I dag vet vi att i den mån privatiseringarna startade som mindre företag inom vård, skola och omsorg så har de till stor del köpts upp av riskkapitalister. Privatiseringen av vård skola omsorg är helt central i borgerlighetens politiska projekt. De kommer att med stigande hysteri bekämpa det folkliga motståndet. När Mikael Damberg försäkrar att han också är ”för valfrihet” och privata entreprenörer speglar det socialdemokratins inriktning att inte ta konfrontation utan istället anpassa sig. Klokt för toppsossar som liksom Pär Nuder, Göran Persson, Tomas Östros med flera, som efter politiskt karriär gärna kan tänka sig en karriär inom det privata näringslivet. Det sociala varat bestämmer medvetandet, som någon redan på 1800-talet skrev. För oss andra återstår inget annat än att skruva upp vårt motstånd mot dessa krafter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar