Reklamkostnad per elev

På Wendesgymnasiet ( kommunal) i Kristianstad går det 675 elever. Skolan lägger ut ca 100 000 kronor per år på reklam. Det blir 148 kronor per elev.

På Kristianstads Praktiska Gymnasium (friskola) går det 54 elever. Skolan lägger ut ca 110 000 kronor per år på reklam. Det blir 2037 kronor per elev.

På Framtidsgymnasiet Kristianstad (friskola) går det 317 elever. Skolan lägger ut 200 000 kronor per år på reklam. Det blir 631kronor per elev.

(Som jämförelse)

Andra skolkostnader för gymnasiet (friskolor)

Elevvård (riksnitt 2008) 1250 kronor

Skolmåltids kostnad för friskolor (rikssnitt 2008) 5200 kronor

Läromedel/utrustning/ skolbibliotek (riksnitt 2008) 8800 kronor

Undervisning (riksnitt 2008) 36000 kronor

Andra skolkostnader för gymnasiet (kommunala skolor i Kristianstad

Elevvård (2008) 1460 kronor

Skolmåltidskostnad (2008) 4400 kronor

Läromedel/utrustning/ skolbibliotek (2008) 6700 kronor

Undervisning (2008) 42000 kronor

Reklamkostnaderna håller på att bli en gökunge som tar allt mer och mer av skolornas budget.

Henrik

KB KB2 KB3 KB4

Skolverket

Privatvård sämre än kommunal vård

Privata vårdhem är sämre än de kommunala. det privata vårdhemmen har lägre personaltäthet än kommunens vårdhem. Det betyder att de äldre får mindre hjälp och får vänta längre på att någon av personalen skall ha tid med dem. Ganska självklart det enkla sättet att tjäna pengar på privatvård är att minska personal kostnaderna. Kostnadsbesparingarna drabbar patienterna och personalen som får slita hårdare. Varken skattebetalarna, patienterna eller personalen vinner någonting på privatvård. Varför "rationalisera" verksamheten när den ende som vinner på det är den privata vårdgivaren?
Henrik
NSK

Välkommen sucre, Albas nya valuta!

Av ledarred

Utan någon större uppmärksamhet i västvärldens mainstreammedia började en ny internationell valuta användas förra helgen. Översatt till svenska har valutan den inte helt poetiska benämningen ”Enhetssystemet för regional kompensationsbetalning” – eller i spanskt original: ”El Sistema Único de Compensación Regional de Pagos” – förkortat till Sucre. Bakom Sucren står åtta fattiga länder i Latinamerika, som förenas i den ”Bolivarianska alliansen för folkens Amerika” – Alba.

Den nya valutan användes första gången som kompensation för risexport från Venezuela till Kuba. De kommande veckorna och månaderna kommer Sucren bland annat att användas vid försäljning av asfalt från Venezuela till Bolivia och försäljning av trä, livsmedel, textilier och hantverksprodukter från Bolivia till andra länder i alliansen samt vid transaktioner som rör de utbytes- och biståndsavtal som länderna upprättat sinsemellan. Värdet har fastställts till motsvarande 1,25 dollar och till att börja med har den formen av ett elektroniskt betalningssystem som administreras av den gemensamma bank – Albabanken – som länderna grundade förra året.

Enligt finansministrarna från Alba-länderna är Sucren ett försök att skapa en mekanism som gör en ny ”finansiell arkitektur” möjlig, en ”arkitektur” som bryter beroendet av USA-dollarn i handeln mellan de länder som ingår.

Trots växande militära hot från USA – med sju nya baser i Colombia, ett kraftigt upptrappat militärt stöd till högerregimen i Mexiko och en återaktivering av flottstyrkor utanför Latinamerikas kust – har Alba vuxit i omfattning de senaste fem åren. Från de båda grundarna Kuba och Venezuela, som 2004 tog initiativet till Alba för att möjliggöra ett handelsutbyte baserat på ömsesidig nytta och samarbete istället för profitjakt och den kapitalistiska marknaden, har alliansen utvidgats till att omfatta åtta länder: Venezuela, Bolivia och Ecuador i Sydamerika; Nicaragua i Centralamerika; Kuba, Dominica, Saint Vincent och Grenadinerna samt Antigua och Barbuda i Karibien. Totalt innefattar Alba en befolkning på 65 miljoner och en samlad årsproduktion (BNP) på runt 450 miljarder dollar.

Som väntat beslöt Honduras parlament, som för närvarande kontrolleras av anhängare till militärkuppen den 28 juni 2009, 12 januari i år med 122 röster mot 5 att landet ska lämna Alba. Den med våld avsatte presidenten Manuel Zelayas beslut att ansluta Honduras till alliansen 2008 var ett av skälen till att han kidnappades och fördes ut ur landet av den inhemska kapitalistklassens militärer i maskopi med USA. Parlamentet beslöt även 12 januari att ge kuppregimens ledare Roberto Micheletti livstidsimmunitet från alla rättsliga åtal för kuppen och den våldsamma repressionen mot folkrörelserna.

Trots att den ekonomiska betydelsen av Alba fortfarande naturligtvis är begränsad och att den nya valutan bara är en liten del i arbetet med att börja bygga ett alternativ – spelar existensen av ett uttalat antiimperialistiskt alternativ en positiv roll för att formulera även inomkapitalistiska alternativ. Ett exempel är att de kapitalistiska regeringarna i Brasilien och Argentina redan tidigare i sin inbördes handel ersatt dollarn med betalning i lokal valuta. Ett annat är det kompakta motståndet mot de sju nya USA-baserna i Colombia, liksom att flera latinamerikanska regeringar vägrar erkänna den illegala och USA-stödda regimen i Honduras. Militärkuppen i Honduras förra året illustrerar samtidigt att en fortsatt framgångsrik utveckling av Alba är helt beroende av klasskampens utveckling i de latinamerikanska länderna.

Men trots alla begränsningar är Alba idag det enda exemplet i internationell skala på att ett alternativ till den reellt existerande kapitalistiska utsugningen faktiskt kan börja byggas. Utan att okritiskt skönmåla eller förminska problemen finns det alla anledning för socialister att solidarisera sig med och kritiskt lära av detta försök.

ALBA-ländernas gemensamma deklaration i Cumana i april förra året – med rubriken ”Kapitalismen hotar livet på planeten” – uttrycker en långsiktig målsättning som förtjänar att understrykas: ”Det är nödvändigt att utveckla och skapa ett alternativ till det kapitalistiska systemet. Ett system baserat på solidaritet och komplettering, inte konkurrens; ett system i harmoni med moder jord, inte utplundring av mänskliga resurser…sammanfattningsvis: ett system som återvinner de mänskliga villkoren åt våra samhällen och åt folken och inte reducerar dem till enbart konsumenter eller handelsvaror.”

HD

Katastrofen kommer närmare och närmare...

00-talet var det varmaste decenniet någonsin, enligt NASA. Klimatkonferensen i Köpenhamn blev ett stort misslyckande. De olje- och koldopade regeringscheferna försökte övertyga varandra om att någon annan skulle göra något åt problemet. Med sådana ledare kan vi vara övertygade om att nästa årtionde kommer att bli ännu varmare.

Henrik

HD KB Röda Malmö

John Bauer prioriterar vinsten – inte eleverna.

(Min insändare idagens Norra Skåne)

Här i Hässleholm så gick det 327 elever läsåret 08/09 på John Bauer ( Skolverket). John Bauer koncernen har funnits sedan 1999 då den första skolan startades i Jönköping. Därefter så har skolan växt till att bli en av Sveriges största privata skolkoncerner. Det är också ett mycket lönsamt företag. År 2005 och 2006 fick man totalt 1,8 miljarder i kommunintäkter. Knappt 1,7 miljarder användes vilket innebar att man på de här två åren gjorde en vinst på ungefär 120 miljoner kronor.

Får eleverna och skattebetalarna valuta för pengarna eller är det endast ägarna som tjänar något på affären. Är John Bauer en högkvalitativ skola med engagerad ledning som satsar allt på att hjälpa Hässleholms ungdomar till fina studie resultat?

Tyvärr inte, för vid en djupare granskning av skolverkets statistik så framstår JB som en bedrövlig utbildningsanläggning. En utbildningsanläggning där avkastningen verkar vara det centrala och inte elevernas studieresultat

Några av JB,s knep för att krama ut vinst ur en redan mager elevpeng.

Enligt Skolverket så är endast 33,6% av JBs lärare behöriga. Som jämförelse hade 80,1% av HTS lärare pedagogisk högskoleexamen samma år (läsåret 08/09), Jacobsskolan 81,5 % och Linneskolan 89,6%.

Det är självklart billigare att anställa outbildad personal än utbildad personal. Lika självklart är det att kunnigare handledare producerar bättre resultat.

Den stora förtjänsten gör JBs ägare på det enkla faktumet att om man inte anställer lärare så har man inga utgifter. Enligt skolverkets statistik så har JB i Hässleholm 6,9 lärare per hundra elever. Jacobsskolan som har liknanden program som JB har 9,1 lärare per hundra elever. Jacobsskolan har drygt 30 % fler lärare per hundra elever än vad JB har. JB i Hässleholm är inget undantag utan att ha glest mellan lärarna är en central del av JBs nationella affärsmetod.

Det finns många elever som har olika typer inlärningssvårigheter tex dyslexi och dyskalkyli. För att inte tala om alla elever som rent allmänt har läs och skrivsvårigheter. Ett sätt att möta och hjälpa elever med dessa problem är att anställa högskoleutbildade specialpedagoger. På tex Jacobsskolan fanns det enligt Skolverket läsåret 08/09 3.6 heltidstjänster till 604 elever, HTS hade 1,4 heltidstjänster till 784 elever.

På John Bauer i Hässleholm fanns det ingen högskoleutbildad specialpedagog! Det är ingen slump. Läsåret 08/09 gick det 10702 gymnasieelever på olika John Bauer skolor i landet. Men det fanns endast 9,4 högskoleutbildade specialpedagoger på John Bauers gymnasieskolor i hela landet. Som jämförelse hade Hässleholms gymnasieskolor samanlagt 13,5 högskoleutbildade specialpedagoger till 1957 elever

Trots en stor vinst – satsar koncernen endast småpengar på utbildad specialisthjälp till sina elever. Anledning är givetvis att extra stöd kostar pengar och allt som kostar hotar kärnverksamheten – vinsten.

Det är nog så att det snabbaste och enklaste sättet att förbättra Hässleholms skolor är att lägga ner John Bauer.

Henrik Hedman

Socialistiska Partiet

NSK KB HD HD2 HD3 Skånskan BLT

TV4

SVD

KB

Regeringen stoppar en nedskärning!!!

När nu regeringen för en gång skull går emot en nedskärning i välfärden, så handlar det om friskolorna. Efter kritik har regeringen beslutat att stoppa 2010 års riksprislista som hade inneburit avsevärt lägre ersättning till friskolorna. men här hade det varit vettigt med en nedskärning. Friskolorna behöver inte så stora anslag som de får idag.
Friskolekoncernerna gör idag inte av med alla de pengar som de får från kommunerna. Det som blir över delar de ut i vinst till aktieägarna och i rejäla löner till cheferna.
Enligt en genomgång som SVT:s »Rapport« presenterade redovisade 300 friskolebolag en vinst på sammanlagt en halv miljard kronor 2007. Nu i nådens år 2010 så har vi ännu fler friskolor så vinsten är säkert högre.
Nej sänk ersättning till friskolorna till noll kronor - då får vi möjligheter att utveckla den svenska kommunala skolan till något bra

Henrik

Nsk KB DN Fokus Skånskan Blogg 1 2 3 4 5 HD

Kamrat 4% har gått i pension

Vänsterpartiet är på väg att åka ut ur riksdagen, jag är inte förvånad - vem behöver en tyst vänster? Tydligen inte svenska folket.
Arbetslösheten stiger, bonusregnet inom finansvärlden når nya höjder, nedskärningarna i kommunerna och landstingen ökar, pensionerna sänks, socialförsäkringarna rustas ner. Vänsterpartiets och Lars Ohlys svar på krisen som drabbar arbetarklassen är - tystnad. tystnad för att inte störa det planerade "regeringssamarbetet". Fortsätter V med den här taktiken så lär opinonsiffrorna tina bort ännu snabbar framåt våren.
Det är dags för vänsterns gräsrötter göra uppror och sparka ut dödgrävaren Ohly och gå i opposition. Händer inte det så hälsar vi i Socialistiska Partiet er hjärtligt välkomna till oss.
Henrik

KB HD SVD YA DN
Sydsvenskan