onsdag 8 december 2010

Nästa PISA undersökning

Svenska skolelever presterar sämre och sämre, jämfört med elever i andra länder. Det avslöjar den senaste PISA - undersökningen. Man skall inte övertolka resultaten av PISA undersökningen, den går att kritisera på många punkter. Men även med det i minnet så är resultaten oroväckande. Anledningen till de sämre resultaten får man söka både inom skolan och utanför. Det stora problemet är den skolpolitik som har förts de senaste åren. Jan Björklund är den stora symbolen för den politiken men i grunden är det ingen större skillnad mellan (S) märkt skolpolitik och borgerlig skolpolitik.

Det fria skolvalet är en kanske den störta anledningen till de försämrade resultaten. I den politiska retoriken motiveras det fri skolvalet med att det handlar om valfrihet för elever och föräldrar. Sanningen är snarare att skolvalet är en förutsättning för att privatiseringen av skolsystemet skall gå att genomföra. Mycket svårt att starta en friskola om eleverna inte får välja fritt. Eleverna och föräldrarna får i praktiken välja mellan vilka skolor som skall försämra sina resultat minst.

Det som händer när föräldrar och elever får välja fritt är att vissa skolor får ett bra rykte. Det är de skolor som har lyckats locka till sig högpresterande elever. De svagpresterande eleverna samlas på de andra skolorna. Det är skillnad på ett klassrum där det sitter 25 högpresterande elever och ett där det sitter 25 svagpresterande. Fokuseringen på uppgifterna, antalet sena ankomster, mängden skolk, antalet föräldrar som kommer på föräldramötena, hur mycket som leks med mobiltelefonerna, ljudnivå och allmänt snack osv.

Helt klart har det här drabbat många elever i Sverige. Så länge som Björklund, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och de andra borgliga partierna fortsätter att driva sin skolsegregerings politik så kan vi in te förvänta oss något förbättring. Spelar ingen roll hur mycket katederundervisning som än införs. Det enda vi kan vara säkra på är att resultaten av den senaste PISA undersökningen kommer att vara bättre än resultaten av nästa PISA undersökning.

Henrik

NSK NSK NSK

tisdag 7 december 2010

Miljöpartiet säljer ut

Före valet så argumenterade Miljöpartiet för en skatthöjning - de menade att välfärden måste få kosta.
Före valet så turnerade Gustav Fridolin omkring i bygden och kritiserade nedskärningarna i välfärden.

Efter valet så röstar miljöpartiet för oförändrad skattesats.

Före valet skrev miljöpartiet så här i sitt lokala handlingsprogram Ett nytt badhus för minst 170 miljoner kr, där stora delar inte kan användas under större delen av året, är inte försvarbart i dagsläget.

Efter valet så röstar de för 170 miljonersbygget.
Före valet så drev miljöpartiet klimatfrågan hårt. Så här skrev Miljöpartiets ordförande om hässleholmsmoderaterna innan valet. Trots att Hässleholmsmoderaterna i retoriken ställer sig bakom klimatmål och åtgärder har de belönat klimatskeptikern Herslow med att bli ordförande i Hässleholm och placerat honom högt på vallistan. Var står Hässleholmmoderaterna egentligen i klimatfrågan? Vilken ståndpunkt kommer Herslow driva i kommunfullmäktige? Jag vill veta vilket uppfattning kommunens näst största parti har i den viktigaste frågan

Efter valet så går miljöpartiet i allians med moderaterna.

Det här med att hålla vallöften är tydligen inte så viktigt i miljöpartiet. Hade det här handlat om ett företag så hade de blivit fällda av allmäna reklamationsnämnden för vilseledande reklam.
Eller lögn på ren svenska

Henrik

nsk 1 2 3 4 5

Julian Assange förklarar med egna ord

Assange har skrivet en debattartikel för the Australian där han lägger fram sin syn på WikiLeaks

Don't shoot messenger for revealing uncomfortable truths

WIKILEAKS deserves protection, not threats and attacks.

IN 1958 a young Rupert Murdoch, then owner and editor of Adelaide's The News, wrote: "In the race between secrecy and truth, it seems inevitable that truth will always win."

His observation perhaps reflected his father Keith Murdoch's expose that Australian troops were being needlessly sacrificed by incompetent British commanders on the shores of Gallipoli. The British tried to shut him up but Keith Murdoch would not be silenced and his efforts led to the termination of the disastrous Gallipoli campaign.

Nearly a century later, WikiLeaks is also fearlessly publishing facts that need to be made public.

I grew up in a Queensland country town where people spoke their minds bluntly. They distrusted big government as something that could be corrupted if not watched carefully. The dark days of corruption in the Queensland government before the Fitzgerald inquiry are testimony to what happens when the politicians gag the media from reporting the truth.

These things have stayed with me. WikiLeaks was created around these core values. The idea, conceived in Australia, was to use internet technologies in new ways to report the truth.

WikiLeaks coined a new type of journalism: scientific journalism. We work with other media outlets to bring people the news, but also to prove it is true. Scientific journalism allows you to read a news story, then to click online to see the original document it is based on. That way you can judge for yourself: Is the story true? Did the journalist report it accurately?

Democratic societies need a strong media and WikiLeaks is part of that media. The media helps keep government honest. WikiLeaks has revealed some hard truths about the Iraq and Afghan wars, and broken stories about corporate corruption.

People have said I am anti-war: for the record, I am not. Sometimes nations need to go to war, and there are just wars. But there is nothing more wrong than a government lying to its people about those wars, then asking these same citizens to put their lives and their taxes on the line for those lies. If a war is justified, then tell the truth and the people will decide whether to support it.

If you have read any of the Afghan or Iraq war logs, any of the US embassy cables or any of the stories about the things WikiLeaks has reported, consider how important it is for all media to be able to report these things freely.

WikiLeaks is not the only publisher of the US embassy cables. Other media outlets, including Britain's The Guardian, The New York Times, El Pais in Spain and Der Spiegel in Germany have published the same redacted cables.

Yet it is WikiLeaks, as the co-ordinator of these other groups, that has copped the most vicious attacks and accusations from the US government and its acolytes. I have been accused of treason, even though I am an Australian, not a US, citizen. There have been dozens of serious calls in the US for me to be "taken out" by US special forces. Sarah Palin says I should be "hunted down like Osama bin Laden", a Republican bill sits before the US Senate seeking to have me declared a "transnational threat" and disposed of accordingly. An adviser to the Canadian Prime Minister's office has called on national television for me to be assassinated. An American blogger has called for my 20-year-old son, here in Australia, to be kidnapped and harmed for no other reason than to get at me.

And Australians should observe with no pride the disgraceful pandering to these sentiments by Julia Gillard and her government. The powers of the Australian government appear to be fully at the disposal of the US as to whether to cancel my Australian passport, or to spy on or harass WikiLeaks supporters. The Australian Attorney-General is doing everything he can to help a US investigation clearly directed at framing Australian citizens and shipping them to the US.

Prime Minister Gillard and US Secretary of State Hillary Clinton have not had a word of criticism for the other media organisations. That is because The Guardian, The New York Times and Der Spiegel are old and large, while WikiLeaks is as yet young and small.

We are the underdogs. The Gillard government is trying to shoot the messenger because it doesn't want the truth revealed, including information about its own diplomatic and political dealings.

Has there been any response from the Australian government to the numerous public threats of violence against me and other WikiLeaks personnel? One might have thought an Australian prime minister would be defending her citizens against such things, but there have only been wholly unsubstantiated claims of illegality. The Prime Minister and especially the Attorney-General are meant to carry out their duties with dignity and above the fray. Rest assured, these two mean to save their own skins. They will not.

Every time WikiLeaks publishes the truth about abuses committed by US agencies, Australian politicians chant a provably false chorus with the State Department: "You'll risk lives! National security! You'll endanger troops!" Then they say there is nothing of importance in what WikiLeaks publishes. It can't be both. Which is it?

It is neither. WikiLeaks has a four-year publishing history. During that time we have changed whole governments, but not a single person, as far as anyone is aware, has been harmed. But the US, with Australian government connivance, has killed thousands in the past few months alone.

US Secretary of Defence Robert Gates admitted in a letter to the US congress that no sensitive intelligence sources or methods had been compromised by the Afghan war logs disclosure. The Pentagon stated there was no evidence the WikiLeaks reports had led to anyone being harmed in Afghanistan. NATO in Kabul told CNN it couldn't find a single person who needed protecting. The Australian Department of Defence said the same. No Australian troops or sources have been hurt by anything we have published.

But our publications have been far from unimportant. The US diplomatic cables reveal some startling facts:

► The US asked its diplomats to steal personal human material and information from UN officials and human rights groups, including DNA, fingerprints, iris scans, credit card numbers, internet passwords and ID photos, in violation of international treaties. Presumably Australian UN diplomats may be targeted, too.

► King Abdullah of Saudi Arabia asked the US to attack Iran.

► Officials in Jordan and Bahrain want Iran's nuclear program stopped by any means available.

► Britain's Iraq inquiry was fixed to protect "US interests".

► Sweden is a covert member of NATO and US intelligence sharing is kept from parliament.

► The US is playing hardball to get other countries to take freed detainees from Guantanamo Bay. Barack Obama agreed to meet the Slovenian President only if Slovenia took a prisoner. Our Pacific neighbour Kiribati was offered millions of dollars to accept detainees.

In its landmark ruling in the Pentagon Papers case, the US Supreme Court said "only a free and unrestrained press can effectively expose deception in government". The swirling storm around WikiLeaks today reinforces the need to defend the right of all media to reveal the truth.

Julian Assange is the editor-in-chief of WikiLeaks.


Nsk

måndag 6 december 2010

Klimatmötet i Cancún – sent på jorden

Av ledarred

Den 29 november började det igen: COP16 – försöket att få 194 länder att komma överens om ett klimatavtal som inte bara ska ersätta det gamla Kyotoavtalet – som går ut 2012 – utan även rädda världen från katastrofala och oåterkalleliga klimatförändringar. Klimatmötet i Köpenhamn förra året slutade med att inget avtal alls skrevs under och att klyftan mellan nord och syd ytterligare synliggjordes. Det är svårt att känna optimism inför COP16 i Cancún, Mexiko. Inte enbart för att Köpenhamn slutade så snöpligt som det gjorde – det var tyvärr bara ett av många misslyckanden i kampen mot klimatförändringarna, som underminerats å det grövsta av industriernas påtryckningar och av ovilliga, alternativt undfallande regeringar. George Monbiot kallade nyligen responsen på klimatkrisen för ”det största politiska misslyckandet världen någonsin skådat”. Det är inte små ord, men om man tittar på vilka de förväntade effekterna en fullskalig klimatkris kommer att få är de kanske berättigade.

Det är bara att konstatera: Världen ligger risigt till. Monbiot visar att EU:s utsläppshandelssystem (carbon trading system) är helt verkningslöst. Industrins minskade utsläpp under den ekonomiska krisen har gjort att flera stora koldioxidbovar kunnat spara utsläppsrätter – som de istället kan utnyttja under kommande faser i handelssystemet.

FN-organet WMO (World Meteorological Organization) visar att växthusgaserna koncentration i atmosfären – bland annat koldioxid, metan och dikväveoxid – har nått de högsta nivåerna någonsin sedan industrialiseringens början.

World People’s Conference on Climate Change and the Rights of Mother Earth som hölls i Cochabamba, Bolivia, i april i år, slår fast att det är fullt möjligt att den globala uppvärmningen stiger med minst två procent i kölvattnet av Köpenhamnsfiaskot. Om detta händer, menade de församlade aktivisterna, finns det en femtioprocentig risk för att skadorna som åsamkats jorden aldrig kommer kunna återställas.

Mellan tjugo och trettio procent av alla arter riskerar att utplånas. Matproduktionen kan komma att minska drastiskt, vilket kommer att leda till mångfalt mer utbredd svält än vad vi redan nu kan bevittna. Vi känner redan till de förväntade katastroferna. De församlade i Cochabamba tvekar inte om vad som ligger bakom oförmågan att stoppa det så enormt drastiska hot mot världen och mänskligheten som klimatförändringen utgör: det kapitalistiska systemet, skriver de i sin överenskommelse. Det finns ingen större förhoppning om att de församlade regeringarna i Cancún kommer att dra samma slutsats. Förhoppningen är mycket liten att nord – EU och USA – kommer att närma sig de sydliga ländernas krav på mer jämlika och utjämnande utsläppsmål; att de som släpper ut mest minskar mest och kompenserar för sin stora utsläppsandel. Och kanske har det väldiga uppsving som klimatrörelsen hade under COP15 – då så många som 100 000 människor demonstrerade för att sätta press på sina regeringar att faktiskt anta hållbara och verksamma klimatmål – gått ned en aning och den allmänna uppgivenheten inför detta historiskt sett massiva problem har kanske fått fäste även bland en del klimataktivister.

Men klimatkrisen har ändå lyckats sätta fingret på och uppmanat aktivister att direkt utmana vitala delar av det kapitalistiska systemet: konsumismen, konkurrensen om jordens ändliga resurser och den okritiska tillväxten. När världens regeringar fortsätter att böja sig för storföretagens krav synliggörs sambandet mellan kapitalismens strukturer och klimatförändringarnas obönhörliga framskridande. Nej, COP16 väcker ingen större entusiasm, snarare riskerar denna process att förstärka insikten om att loppet är kört om vi fortsätter låta våra regeringar styra och bestämma. Och en domedagstanke som att loppet kanske redan är kört bygger inga starka rörelser. Det finns egentligen bara en väg framåt, och det är inte den enkla, den uppgivna eller den fega. Det gäller bara att fortsätta gnata om hur kapitalismen – i drastiskt tal – är oförenlig med mänsklighetens överlevnad, att lägga ned tid och möda på att hitta lösningar och att övertyga en majoritet om att dessa lösningar bara måste genomföras. Det kommer ta tid, och segern är inte självklar.

Men vi har lokaliserat den felande länken mellan system och undergång – inte kan vi låta bli att försöka laga den.

söndag 5 december 2010

Socialmoderaterna

Lyssnade på Mona sahlins avskedstal. Det lät som om hon satsar på en comeback som moderatledare efter Reinfelt. Om socialdemokraterna hade vunnit valet så hade vi fått samma politik som alliansen bedriver nu. Skall bli intressant att se vad den socialdemokratiska valberedningen letar fram för kandidat till ordförandeposten. Efter Mona Sahlins avskedstal så öppnar sig vidare vidder att leta i. Kanske det finns någon ung och fräsch medlem i moderata ungdomsförbundet som man skulle kunna övertala att byta parti. Det är tydligen inget stort politiskt steg.

Henrik

Nsk Nsk KB

fredag 3 december 2010

Anders Borgs syn på järnvägstrafiken


Det blir nog ingen bättre järnvägstrafik de närmsta åren. Så här sa Anders Borg till Sydsvenskan 2007:

– En investering i väg är fyra-fem gånger viktigare än i järnväg. Vi har överinvesterat i järnvägar. Vi måste våga göra en prioritering, säger Borg till Sydsvenska

Slitna spår, gamla växlar, kontaktledningar som rasar ner, hjul på tågen som spricker skall tydligen inte fixas med nyinvesteringar enligt vår finansminister. Han verkar tro att silvertejp och ståltråd skall ordna problemen.


NSK 1 2 3 4 KB 1 2

onsdag 1 december 2010

Politisk beslutad arbetslöshet



Hyckleri

Anledningen till den nuvarande massarbetslösheten är den politik som ledarskribenten Lars J Eriksson förespråkar. En politik som går ut på att sänka skatten för den välbeställda medelklassen och svälta den offentliga sektorn. Under den senaste mandatperioden så sänktes skatterna med ca 100 miljarder - pengar som istället hade kunnat användas till jobb inom tex demensvården.
Ökningen från 100 000 till 400 000 arbetslösa motsvaras av en nästan lika stor minskning av antalet anställda inom den offentliga sektorn. 1992 så fanns det nästan en och en halv miljon anställda inom stat, kommun och landstingssektorn i Sverige 1.488 (SCB). 2009 hade antalet anställda sjunkit med 266 tusen tjänster till 1.222 miljoner. Att arbetslösheten ökar med 300 000 personer är inte så konstigt om offentliga sektorn krymper med lika mycket.
Lösningen är enkel höj skatten för den välbeställda medelklassen och företagen och anställ fler undersköterskor. Gör tvärtom mot vad Norra Skånes ledarsida förespråkar.



Henrik

Nsk