11 januari, 2013
”Centerpartiet har ju haft en nedgång som hållit på i 40 år”.
Det är ordföranden i centerns idéprogramsgrupp, Per Ankersjö, som
uttalar sig om partiets långa kräftgång (Dagens Eko 5/1). I
riksdagsvalet 1973 fick centern 25,1 procent av rösterna, men därefter
har det nästan bara barkat utför och i dagsläget ligger partiet i
opinionsmätningarna och balanserar på fyraprocentsspärren. Annie Lööf
som ny partiledare blev minst av allt någon vitamininjektion. Dagens
centern är ett parti som desperat jagar såväl identitet som röster.
Så kom strax före jul ett utkast till ett nytt idéprogram, ”En hållbar framtid”. Centerns nuvarande program, ”Där människor får växa”, antogs 2001. Det som är slående vid en jämförelse mellan dessa två visionära anslag är vilken tyngd nyliberalt tankegods fått i det senaste utkastet. I 2001-års program beskrevs marknadsekonomin i positiva ordalag, men det var då frågan om en reglerad ”social marknadsekonomi”, nu däremot mässar man utan invändningar den fria marknadens lovsång. Där det tidigare talades om att samhällsutvecklingen grundas på fria individer i samarbete är det nu bara fria individers möjligheter att självförverkliga sig som gäller. Beskattning anses begränsa människors självbestämmande, och det heter att ”all politisk makt är ett resultat av att makt överlåtits från den enskilda människan och hennes rätt att besluta över sitt eget liv”. Begreppet ”ekohumanism”, som 2001 sades kunna sammanfatta partiets ideologi, är idag fullständigt utraderat.
Det som rönt mest medialt uppseende är dock ett antal rent tokliberala ståndpunkter, som exempelvis avskaffandet av skolplikten och rätten till månggifte. Att programgruppen bejakar fri invandring kan vid första påseende verka sympatiskt, men det är kopplat till att man förordar en häftig nedmontering av de rådande trygghetslagarna på den svenska arbetsmarknaden och har ingenting med solidaritet att göra.
Vid centerns extrastämma, i Upplands-Väsby 22-24 mars, kommer nog utkastet värsta excesser att strykas, men likväl är kursen med Annie Lööf vid rodret strikt nyliberal. Partiets gamla kärnväljare på landsbygden kan inte känna sig annat än vilsna inför denna utveckling. Det är också svårt att se hur man kan vinna gehör bland några bredare väljargrupper genom att markant positionera sig till höger om moderaterna.
Idag behövs det krafter som tar uttrycket ”hela Sverige ska leva” på allvar, inte minst är stora satsningar på landsbygdens kollektiva infrastruktur och omställningen till ett ekologiskt jordbruk en absolut nödvändighet. I den processen har dagens centerparti emellertid inte någon roll att spela.
NSK NSK
Så kom strax före jul ett utkast till ett nytt idéprogram, ”En hållbar framtid”. Centerns nuvarande program, ”Där människor får växa”, antogs 2001. Det som är slående vid en jämförelse mellan dessa två visionära anslag är vilken tyngd nyliberalt tankegods fått i det senaste utkastet. I 2001-års program beskrevs marknadsekonomin i positiva ordalag, men det var då frågan om en reglerad ”social marknadsekonomi”, nu däremot mässar man utan invändningar den fria marknadens lovsång. Där det tidigare talades om att samhällsutvecklingen grundas på fria individer i samarbete är det nu bara fria individers möjligheter att självförverkliga sig som gäller. Beskattning anses begränsa människors självbestämmande, och det heter att ”all politisk makt är ett resultat av att makt överlåtits från den enskilda människan och hennes rätt att besluta över sitt eget liv”. Begreppet ”ekohumanism”, som 2001 sades kunna sammanfatta partiets ideologi, är idag fullständigt utraderat.
Det som rönt mest medialt uppseende är dock ett antal rent tokliberala ståndpunkter, som exempelvis avskaffandet av skolplikten och rätten till månggifte. Att programgruppen bejakar fri invandring kan vid första påseende verka sympatiskt, men det är kopplat till att man förordar en häftig nedmontering av de rådande trygghetslagarna på den svenska arbetsmarknaden och har ingenting med solidaritet att göra.
Vid centerns extrastämma, i Upplands-Väsby 22-24 mars, kommer nog utkastet värsta excesser att strykas, men likväl är kursen med Annie Lööf vid rodret strikt nyliberal. Partiets gamla kärnväljare på landsbygden kan inte känna sig annat än vilsna inför denna utveckling. Det är också svårt att se hur man kan vinna gehör bland några bredare väljargrupper genom att markant positionera sig till höger om moderaterna.
Idag behövs det krafter som tar uttrycket ”hela Sverige ska leva” på allvar, inte minst är stora satsningar på landsbygdens kollektiva infrastruktur och omställningen till ett ekologiskt jordbruk en absolut nödvändighet. I den processen har dagens centerparti emellertid inte någon roll att spela.
NSK NSK
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar