Den socialdemokratiska vänsterns tragedi

28 oktober, 2011

Ledare

Han kom som ett, ja inte direkt yrväder, men i alla fall en sympatisk vårvind, och bar kanske inte heller ett höganäskrus i svångrem runt halsen, men en trevlig mustasch hade han, och ur munnen kom ord som faktiskt lät som vänster.
Vår blev till höst och Carlsson – eller hette han Juholt? – visade sig vara mer girig än sympatisk. Vänsterretoriken visade sig vara en tunn slöja som nödtorftigt dolde ytterligare en högersväng och den där mustaschen, luktar inte den lite klister?
Juholt valdes till ordförande för (s) som vänsterns kandidat. Så när det, som om det inte gällt en socialdemokratisk toppolitiker i Västertorp utan en ensamstående förälder i samma område kallats bedrägeri och gett några månaders fängelse, avslöjades drog samma vänster ut till hans försvar.
Och vänstern – utåt företrädda av Göran Greider och Daniel Suhonen – vann! Igen!
Två vänstersegrar på kort tid i Sveriges näst största parti, det måste få tydliga politiska konsekvenser? Verkligen! Äntligen har vi ett arbetarparti som bara står en liten bit längre till höger än det gjorde för ett år sedan, när Mona Sahlin styrde det för partihögern! Dessutom med en ledare som för alltid kommer att vara Håkan Tjuvholt med svenska folket! Tack, kamrater!
Det som verkligen avslöjades under Juholtskrisen var inte partiledarens vandel. Hederliga människor kan inte klättra till toppen av benhårda byråkratier, som den socialdemokratiska. Det som verkligen avslöjades var den socialdemokratiska vänsterns tragedi.
Strider om att erövra positioner i byråkratier, det som i socialdemokraterna och SSU brukar kallas Rosornas Krig, är ingenting annat än strider om att erövra positioner i byråkratier. De kan föras under olika flagg, till exempel politisk, men segrar innebär att positioner erövras, inte att politiken förändras. Positioner som erövrats försvaras bäst genom att man ser till att ha så många mäktiga vänner och så få mäktiga fiender som möjligt.
Politiken förskjuts åt vänster när de maktlösa får mer makt på de mäktigas bekostnad. Det är dåligt för den som tänkt behålla sin plats på toppen – och för hans vänner.
För att vrida politiken åt vänster krävs att de maktlösa organiserar sig i kamp mot de mäktiga. Om den socialdemokratiska vänstern skulle bidra till det skulle byråkratin sparka ut den kvickare än någon hinner säga ”tendensfrihet”.
Därför har de dömt sig själva att agera döda reliker, ibland utnyttjade som vänsteralibin, och enstaka gånger – som när bedragar-Håkan ville sparka ut förskingrar-Mona från huset på Sveavägen förra året – inplockade i finrummet, tillskrivna rollen som nyttiga idioter i en motbjudande tragedi värdig en penna som Strindbergs.

Marknaden dumpar betygen

Hur har friskolereformen påverkat betygen? Att det fria skolvalet och friskoleetableringarna har påverkat skolorna på många sätt är allmänt känt: arbetssituationen för lärarna, skolornas ekonomi, var skolorna lägger sina resurser o.s.v. Men påverkas betygen av den expansion som skett av utbildningsutbudet när skolan marknadsutsattes?

Jag har undersökt hur antagningspoängen till gymnasierna i Hässleholm, Kristianstad och Malmö har förändrats de senaste åren. Har utgått från respektive antagningsenhets redovisning av ”Meritvärden vid slutgiltig antagning” som publiceras och läggs upp på nätet. Alla program på friskolorna och de kommunala gymnasierna i kommunerna har räknats och sedan har jag delat upp programmen i de som kräver mindre än 160 meritpoäng som lägsta meritvärde för att antas och de som kräver 160 eller mer som lägsta meritpoäng. Därefter har jag jämfört hur resultatet har utvecklats över tid.

Vad den sist antagne eleven behövde förra året är intressant, därför det är det meritvärde som är måttstocken som högstadieeleverna utgår från när de bedömer vad de behöver uppnå för att antas till önskat gymnasieprogram. Förra årets lägsta meritvärde är den signal som systemet sänder ut till eleverna. Uppnår du lite mer än förra årets lägsta meritvärde så kan du vara rimligt säker på att antas är budskapet.

Förändring i utbudet av gymnasieprogram

I Hässleholm fanns det sammanlagt 22 gymnasieprogram läsåret 08/09. Läsåret 11/12 hade det ökat till 24 stycken.

I Kristianstad fanns det sammanlagt 46 gymnasieprogram läsåret 08/09. Läsåret 11/12 hade det ökat till 54 stycken.

I Malmö fanns det sammanlagt 72 gymnasieprogram läsåret 06/07. Läsåret 11/12 hade det ökat till 179 stycken.

Utbudet av gymnasieprogram har ökat i alla tre städerna. Inom kommunen Hässleholm har ökningen av gymnasieprogram varit måttligt men för eleverna i Hässleholm har utbudet ändå ökat kraftigt i och med att fler och fler elever söker sig till bland annat Kristianstad. Gymnasieutbudet i Kristianstad påverkar elevernas valmöjligheter i hela närområdet.

Förändring av antagningskraven till gymnasieskolan

På 25 procent av gymnasieprogrammen i Hässleholm läsåret 08/09 så krävdes det mindre än 160 meritpoäng för att antas. Läsåret 11/12 hade antalet program som det räckte med mindre än 160 meritpoäng ökat till drygt 70 procent av alla program.

På 65 procent av gymnasieprogrammen i Kristianstad läsåret 08/09 så krävdes det mindre än 160 meritpoäng för att antas. Läsåret 11/12 hade antalet program som det räckte med mindre än 160 meritpoäng ökat till 78 procent av alla program.

I Malmö så var kraven lägre än 160 meritpoäng för att antas till 26 procent av programmen läsåret 06/07. Läsåret 11/12 så var antagningskravet på 78 procenten av programmen lägre än 160 poäng.

Siffrorna visar att antagningskraven för att komma in på ett gymnasieprogram har sjunkit dramatiskt. I alla tre kommunerna så kommer eleverna in på majoriteten av programmen med mindre än G i snitt.

Gemensamt för alla tre kommunerna är att utbudet av gymnasieprogram har ökat och att antagningskraven har sjunkit.

Vad som inte syns i den här redovisningen är att antalet program som inte fyller sina platser också har ökat kraftigt. På dessa program räcker det i praktiken med godkänt i svenska, engelska och matematik, 30 poäng.

Allt detta är nog inte är en skånsk utan en svensk trend. I Stockholm läsåret 11/12 så var antagningskravet mindre än 160 meritpoäng på drygt 1100 av totalt drygt 1500 sökbara program.

Om det stämmer att vi har betygsinflation i Sverige så är fallet ännu kraftigare. Det bör tilläggas att jag endast har räknat antalet program utan att ta hänsyn till att vissa program antar relativt få elever och andra betydligt fler. Men att ta med storleken i undersökningen skulle med största sannolikhet inte förändra trenden mot kraftigt sänkta antagningskrav. Eventuellt så skulle det påverka rasets storlek men inte riktningen.

Förklaring

Jag menar att utbudet av gymnasieprogram också påverkar antagningskraven. Det ökade utbudet minskar konkurrensen om platserna vilket medför att det lägsta meritvärdet för antagning sjunker. Som på alla andra marknader så sjunker priset när utbudet ökar. Blir konkurrensen riktigt hård så kommer priset/betygskraven att drivas ner ända till behörighetskravet.

Marknadslogiken håller helt enkelt på att dumpa betygen som urvalsinstrument till gymnasiet.

Problemet är att betygen inte bara är en ”valuta” som man köper sig en gymnasieplats med. Betygen är också ett mått på kunskap som eleven har förvärvat. Kommer eleverna att vara intresserade av att skaffa sig en rejäl ”valutareserv” när priset på gymnasieprogrammen hela tiden sjunker? Varför skall eleverna anstränga sig för att skaffa höga betyg när det räcker med låga för att antas?

Man kan i och för sig se det som positivt att alla elever kommer in på önskat program. Men vilka konsekvenser får det för grundskolan? En betygsfri skola kan knappast fungera som dagens grundskola. Risken med marknadsdumpningen av betygen är att vi går mot en utbildningskatastrof den dagen det går upp för eleverna hur låga antagningskraven till gymnasiet verkligen är. Marknaden håller nu på att dumpa betygen och vi är på väg mot en kravlös liberal flumskola. Fortsätter friskoleetableringarna kommer snart betyg att vara fullständigt onödiga i grundskolan.

Det skulle i och för sig vara intressant att diskutera om införandet av en betygsfri skola skulle kunna lösa en del problem som finns i den svenska skolan. Men skall vi införa en betygsfri skola så skall det vara efter ett politiskt beslut, och inte som en oavsiktlig konsekvens av ett skolpolitiskt felslut – friskolereformen.

Henrik

Tyrannens fall är inte revolutionens slut utan dess inledning.

Revolutioner skonar ogärna despoter. Från Ludvig XVI och den siste ryske tsaren till Mussolini och Khadaffi är tyrannens blodiga slut inskrivet i själva upprorsdramat. Det folkliga jublet över despotens död – i franska giljotinen eller på ett lastbilsflak i Sirte – kanaliserar åratal av undertryckt vrede, förtvivlan och längtan efter upprättelse. En längtan revolutionärer och undertryckta världen över delar.

Att begråta tyranner får andra göra.

När däremot den nuvarande världsordningens ledare – från Obama, Cameron och Sarkozy till vår egen lille Bildt och Reinfeldt – deltar i jublet ångar hyckleriet. Samma krafter som nyss välkomnade Khadaffi i gemenskapen och ojar sig om mänskliga rättigheter så snart ett hår kröks på någon oljeoligark, har inga folkliga revolutioner i sikte. Deras applåder till ljudet av NATO-bombardemang syftar till att vinna kontroll över utvecklingen, säkra Libyens oljetillgångar och avväpna de rebeller som kan hota Västs intressen.

Tyrannens fall är inte revolutionens slut utan dess inledning.

Nu vidtar kampen för att återuppbygga det libyska samhället på folklig demokratisk och solidarisk grund mot både det gamla förtryckarsystemet och imperialistiskt inflytande.
Det libyska folket ska själva besluta över sin framtid och sitt samhälle. Alla NATO-insatser måste omedelbart avbrytas och stormakternas militära närvaro upphöra.
Det hycklande jublet från västledarna kan snart fastna i halsen när förtryckare på betydligt närmare håll släpas ut ur sina hålor – eller elfenbenstorn!

Socialistiska Partiet
Verkställande utskottet 22 oktober

Ny verksamhet i Hästberga:)

Vi vann!!!

Bun har beslutat att industriprogrammet och hantverksprogrammet - finsnickeri skall få öppna igen 2013. Detta visar att kamp lönar sig utan politikeruppvaktningar, mail, insändare osv från Jacobsskolan personal hade troligtvis inte programmen startat upp igen.
Vi går stärkta ur den här kampen. Nu vet vi att vi kan påverka politikerna, nu vet vi hur man gör och det vet politikerna också att vi vet. Politikerna kommer att tänka sig för både en och två gånger innan de försöker göra något med Jacobsskolan nästa gång

Privatisering eller trygghet?

(Insändare i dagens Norra Skåne)

Den styrande ”snålbudgetalliansen” har beslutat att införa sk valfrihet inom omsorgen. Valfrihet är endast ett annat namn för privatisering. Detta gör man inte av omtanke om vårdtagarna – de gamla och sjuka. Det man vill öppna för är möjligheten att göra vinst på omsorgsförvaltningens redan magra budget. En budget som idag inte på långa vägar räcker till behoven. En budget som tvingar föreståndarna att spara in på allt som det kan sparas på. Det var ingen illvilja som låg bakom besluten att dra in på kaffet eller att inte erbjuda påskmat med sill och ägg till omsorgstagarna för ett tag sen. Det var den ynkliga budgeten som tvingade föreståndarna att prioritera bort dessa små guldkanter.

Nu vill ”snålbudgetalliansen” öppna för att privata aktörer skall kunna göra vinst på de sjukas och gamla behov. Problemet är att det inte blir billigare utan dyrare. För vid en privatisering (valfrihetsreform) skall samma budget också räcka till en rejäl vinst. Utan vinst finns det ingen anledning för en privat entreprenör att starta ett vårdföretag. Varje krona som går till vinst är en krona som istället borde användas till högre personaltäthet, aktivteter eller bättre mat.

”Snålbudgetalliansen” har valt att satsa omsorgsförvaltningens magra budget på att ge vinstmöjligheter till privata vårdbolag istället för att höja kvalitén inom omsorgen. Tyvärr så har vi ett styre i kommunen som anser att skattepengarna som går till omsorgsnämnden framförallt skall användas till att gynna diverse privata vårdprofitörer istället för omsorgstagarna.

Vi i Socialistiska Partiet vill istället återkommunalisera vården och omsorgen. Det blir både billigare och bättre för vårdtagarna och skattebetalarna. Det är dags att vi hässleholmare som värnar en kvalitativ gemensam välfärd börjar protestera mot snålbudgetalliansen utförsäljningar av vår gemensamma välfärd. Det räcker inte med att rösta emot privatiseringsförslagen i kommunalfullmäktige utan skall nedrivandet av välfärden stoppas måste vi gå ut på gator och torg och protestera. Kan Egyptierna störta en brutal diktator borde vi kunna stoppa snålbudgetalliansen nedrustning av vår gemensamma välfärd!

Henrik Hedman Socialistiska Partiet

Det blir en lång kris för (s)

Ser vi slutet på en sammanhållen socialdemokrati? Partidiciplinen inom socialdemokratin har av tradition varit stark. Men nu får vi inför öppen ridå se hur olika fraktioner inom partiet läcker uppgifter till pressen för att ge igen för gammal ost och positionera sig inför den kommande kampen om ledningen inom sossarna. Gamla höger socialdemokrater runt Juholt går ut i pressen och hoppar på Juholt. Kommunalråd från Göran Persson gamla hemkommun Katrineholm kräver hans avgång. Skulle inte förvåna mig om kommunalrådet ringde Göran Persson innan det utspelet. Till och med hans närmsta assistent fixar inte att hålla mun. Stig Malm LO;s fd ordförande för också fram kritik. Aftonbladet verkar bedriva en kampanj för att avsätta Juholt. De enda som verkar hålla käften är vänstersossar som Göran Greider och Daniel Suhonen som hyllade Juholt direkt efter kongressen. Snacka om felbedömning.

Hur än soppan kring Juholt slutar - så är det svårt att se hur partiet skall kunna enas med så många stridande falanger. Eller kanske kotterier är ett bättre ord. De politiska skillnaderna mellan grupperingarna är inte direkt avgrundsdjup. Den stora vinnaren av det här kommer att bli kvällspressen som kommer att överösas med internt partiskavller i framtiden. Lägg ner skiten - vi har tillräckligt med högerpartier i Sverige!

Nsk Nsk

Dags att satsa på något annat

Nu när Håkan Juholt har visat sig vara en högersosse som mest verkar vara intresserad av att sko sig själv är det dags att satsa på något nytt, annorlunda och fräscht. Tillit till borgarna eller sosse varianten med borgerlig light politik lär inte lösa de problem vi står inför. Bägge de s.k. huvudalternativen i svensk politik verkar mest intresserade av att stödja den övre medelklassen i storstäderna.
Det är dags att börja bygga ett nytt huvudalternativ, att låta oss inspireras av den arabiska våren, att låta oss inspireras av Occupy Wall Street. Nu verkar upprorsfanan vara på väg till Sverige. I Sverige planeras för tillfället protester i Göteborg, Norrköping och Stockholm. Låt oss hoppas att de utvecklas till kraftfulla protester mot de senaste decenniernas högerpolitik

Nsk

Hej då Juholt

Vare sig Håkan Juholt stannar kvar som partiordförande för socialdemokraterna eller inte så är han förbrukad. Vem skulle vilja lägga en röst på Juholt? Chansen att den här affären kommer att glömmas bort är lika med noll. Bedrägeri misstankarna blir bara starkare och starkare. Senast är det Juholts egen assistent som påstår att Juholt hade blivit informerad om reglerna. Oberoende om han har blivit informerad eller inte så är det hans f-baskade skyldighet att själv ta reda på vilka regler som gäller.
Verkar som om socialdemokraterna kommer att få två rekord. Det första att inneha regeringsmakten under längst tid. Det andra att ha Sveriges kortvarigaste partiordförande. Om högersossen Juholt var det bästa alternativet till partiordförande så har nog socialdemokraterna en besvärlig nyrekryteringsprocess framför sig

Ilska i USA

Så sant!