söndag 1 november 2009

Konkurs konkurs

Friskolor är privata företag och som alla andra privata företag så kan de gå i konkurs. När intäkterna inte räcker till så återstår det bara att kasta in handduken. Intäkterna är beroende av hur många elever friskolorna kan attrahera.




Minskar antalet elever så innebär det mindre resurser till att betala lärare, läromedel, lokaler, vikarier osv.
Hittills så har det gått bra för friskolorna, framförallt på grund av att elevkullarna de senaste åren har varit stora. Men nu vänder det neråt. De kommande åren minskar antalet gymnasieelever med en tredjedel här i Hässleholm och i Sverige. Samtidigt så ökar antalet friskolor och de redan etablerade försöker utöka verksamheten med fler program. Det här är en ekvation som inte går ihop – elevunderlaget är för litet.. Man behöver inte vara en Einstein för att förstå att många skolor kommer att få allvarliga ekonomiska problem. Vi kommer de närmsta åren få läsa om den ena skolan efter den andra som går i konkurs.
Eleverna på en konkursskola drabbas hårt, för det finns inget skyddsnät för eleverna när en skola går i konkurs. Hemkommunen har ingen skyldighet att erbjuda en plats på ett likvärdigt program. Kommunen är endast skyldig att erbjuda en plats på något program i mån av plats. Går en elev på tex. Byggprogrammet på en friskola som går i konkurs så kanske han erbjuds en plats på Barn och Fritidsprogrammet. Alternativt så får eleven vänta till nästa höst och söka in som vanligt i konkurrens med andra elever.

Även om eleven skulle ha tur och det finns en ledig plats på den kommunala skolan så kommer det troligtvis ändå innebära stora svårigheter för eleven. Dagens skolor bestämmer själva i vilken ordning de olika ämnena skall läsas. Det kan innebära att skola A läser Religion i årskurs 1 medan skola B läser religion i årskurs 3. Byter eleven i andraårskursen från skola B till A, kommer inte religion att finnas på hans eller hennes schema. Av den enkla anledningen att hans eller hennes nya klasskamrater redan är klara med den kursen. Då återstår bara för bytaren att läsa in kursen utanför ordinarie schema - något som kan vara rejält problematiskt.
Skrota friskolereformen.

Henrik.



Henrik
DN HD Svd Aftonbladet Lärarnas Tidning Nsk

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar