Moderaterna

Ta striden handels!

Löneförhöjning, rätt till heltid och stopp för bemanningsföretagen är krav som det är värt att ta konflikt för. En konflikt till påsk skulle göra att strejkvapnet bet rejält. En rejäl mobilisering av de handelsanställda med medlemsmöten, torgmöten, annonskampanjer och demonstrationer skulle utan tvekan kunna leda till ett bra avtal. För att det skall lyckas så måste förbundsledningen stå fast vid kraven och medlemmarna våga lita på att fackledningen inte viker ner sig. Det bästa sätt att undvika en dålig kompromiss är att låta medlemmarna rösta om avtalet. Om medlemmarna får rösta om avtalet så kan de lita på att det inte blir något skitavatal som skrivs på över deras huvuden. Förbundsledningen skulle också få en stark medlemsopinion med sig när de förhandlar. Om det är något som arbetsgivarna är rädda för så är det aktiva och kampvilliga fackföreningsmedlemmar.

Henrik

NSK KB KB HD HD HD

Offentligt möte i Malmö på lördag!

Upprustning behövs.

Ruttna sliprar misstänks ha orsakat olyckan på kristiandsstads bangård där ett tågsätt med väteperoxid välte och spårade ut. Som tur var så blev ingen skadad. men olyckan är en rejäl varningssignal som de styrande måste ta på allvar. det är inte bara Kristianstads bangård som behöver rustas upp utan stora delar av regionalbanorna Sverige är i bedrövligt skick. Tyvärr så är alliansregeringen mer intresserad av att satsa på klimatförstörande motorvägsprojekt runt Stockholm än på järnvägen. När det skall satsa på järnvägen så är det prestigeprojekt som höghastighetståg som prioriteras. I och för sig inget fel med höghastighetståg men först måste det till en kraftig upprustning utbyggnad av nuvarande järnvägssystem, ny sliprar, elektrifiera, ny räls, förlängda perronger, fler tågstopp, nya regionbanor osv. Först därefter bör vi satsa höghastighetsjärnväg.

Henrik

Ge de privata vårdgivarna rött kort!

Av ledarred

Värkbrutna kvinnor som utförsäkras, därför att det finns jobb de skulle klara av, om nu dessa jobb fanns. Gamla ”multisjuka” människor som får träffa doktorn ofta, men inte för behandling, utan för att på kortast möjliga visit generera intäkter till vårdcentralen. Vårdanställda som pressas av produktionsmål, som inte hänger ihop med ”den etiska värdegrunden”: Vi är många som skulle vilja sätta omedelbart stopp för den borgerliga experimentverkstaden i vården.

Men budskapet till oss är beklämmande nog: oavsett vem som vinner valet är det borgaralliansen som vunnit när det gäller att i grunden förändra vården utifrån dess egna ideologiska utgångspunkter.

För, samtidigt som försvaret av välfärden än tydligare manifesteras i de breda folkdjupen, har oppositionen gått åt höger i välfärdsfrågan. På S-kongressen i oktober gav partiet grönt ljus åt vinst i välfärden och nu accepterar även Vänsterpartiet privata vårdgivare.

I Stockholms län, där högeralliansens Vårdval Stockholm slagit hårdast, vill de rödgröna rätta till ett par av de mest uppenbara orättvisorna: primärvården ska inte i lika hög grad få ackordsersättning per besök, mer hänsyn ska tas till vårdtyngd och socioekonomiska faktorer och vårdcentralerna ska inte få etablera sig var de vill utan där behoven finns.

Men privatiseringarna ska inte stoppas. Tvärtom, det ska finnas ett ”brett vårdutbud”. Det hela underbyggs med en naiv tilltro till ”kvalitetskontroll” och rättvisa ”indexsystem”. Ändå visar lång internationell erfarenhet att privatiserad vård blir dyrare, bland annat på grund av just sådana kontrollapparater. Och i vårt eget land finns det redan en rik flora av anekdotisk kunskap om hur varje indexsystem kan korrumperas.

Till de utförsäkrade lovar de rödgröna en väg tillbaka till sjukförsäkringen. De vill ta bort den bortre tidsgränsen i sjukpenningen, den så kallade stupstocken. Men efter ett halvår ska fortfarande arbetsförmågan prövas ”bredare än hos den befintliga arbetsgivaren”. Det vill säga, den som behöver längre tid för sin rehabilitering kommer inte att kunna vara säker på att få komma tillbaka till jobbet. Dessutom ska inte heller den tillfälliga sjukersättningen återinföras. Det drabbar grupper som inte kunnat få vanlig sjukpenning, eftersom de inte arbetat tidigare – till exempel ungdomar med långvariga psykiska besvär.

Sanningen är förstås den att socialdemokraterna inte har så mycket emot det nuvarande systemet. Det var en S-märkt utredare, Anna Hedborg, som föreslog de första stegen på den väg som borgarna har rusat vidare på.

(S) har ett trovärdighetsproblem också när det gäller resurserna till vården. Visserligen krävde de rödgröna redan 2008 tio miljarder extra till offentlig välfärd under två år framåt. Men deras regeringsperioder i landstingen har kännetecknats av nedskärningar. På samma sätt som ett S-dominerat landsting idag skär ned vid sjukhuset i Sundsvall, var S i majoritet 1993 och 2003 då två sparpaket på dryga tre miljarder baxades igenom i Stockholmslandstinget. För att garantera vårdens resurser skulle Socialdemokraterna behöva ompröva den skattepolitik och den orättvisa fördelningspolitik som de varit med om att driva under de senaste decennierna.

Det som fordras är en verklig rehabiliteringsplan för vården:

- Vårdvalslagen, som tvingar landstingen att privatisera primärvården och som drabbar glesbygd och låginkomsttagarområden, rivs upp.

- Privatiseringar i kommuner och landsting stoppas. Sjukhusutförsäljningar och gräddfiler för patienter med privat sjukförsäkring förbjuds.

- Vårdpersonal och brukare samlas till lokala rådslag, för att diskutera hur vården ska bli bättre efter decennier av härjningar.

- Sjukförsäkringen återupprättas. Ingen som är sjuk ska bli utan ersättning och ersättningsnivåerna höjs.

- Brutaliseringen av arbetslivet, som är ett av de tyngsta skälen till försämrad folkhälsa, bekämpas genom mobilisering av fackföreningar och allmänhet.

- Ekonomistyrningen av välfärdsservicen avskaffas. ”Produktionsmått” som styr budgeten leder till en vård som inte styrs av behoven. Det är bättre med något så ”föråldrat” som anslagsfinansiering men där allmänhet, personal och patienter har insyn i – och demokratisk kontroll över – vad anslagspengarna används till.

NSK

Gratis buss - självklart!

självklart så skall lokalbuss, regionaltåg, tunnelbana vara avgiftsfritt för alla inte bara pensionärer. För klimatets skull men också för att öka friheten för oss alla. Kostanden för detta skulle bli ca 15 miljarder om om året. det är nämligen så mycket vi betalar i biljett avgifter till de olika lokaltrafikoperatörerna runt om i landet. Redan i dag så betalar skattepengarna 60- 70% av biljettpriset. Att höja skattesubenvtionen från 70% till 100% är ett enkelt steg.
15 miljarder kan låta mycket men det är endast en bråkdel av tex de skattesänkningar som alliansen har genomfört, motorvägsbygget "Förbifart Stockholm" beräknas kosta ännu mer. kostnaden är inte det stora problemet - problemet är brist på politisk vilja.

Henrik

KB
NSK

Borglig sophög

Sverigedemokraterna vill framställa sig som ett nytt fräsch parti som vill röra om i grytan. Men nu när de har presenterat sin rikslista så avslöjas det tydligt att de bara är ytterligare ett borgligt parti. Hälften av rikslistan består av avhoppade moderater resten kommer från centern, folkpariet, kristdemokraterna, framstegspartiet och lokala missnöjespartier som Teljepartiet. De som har gått över till SD har givetvis inte bytt politisk uppfattning - utan de driver samma politik som tidigare men nu har de möjligheten att offentligt vädra sina rasistiska värderingar.om liknar ett jämlikare samhälle.
Välfärd, arbete åt alla, ett rättvist samhälle utan ekonomisk ojämlikhet kommer aldrig att den här sophögen att driva.
En röst på SD är en röst på moderaterna.
Henrik

NSK HD
blogg 1 2