(Insändare i NSk)
Hasslarödskolan skall genomgå en fördjupad granskning av sin betygsättning av de nationella proven i årskurs 9. Anledningen är att de betyg som skolans lärare har satt på de nationella proven avviker kraftigt från de betyg som skolinspektionen har satt när de granskade Hasslarödsskolans rättning av de nationella proven. Det verkar som om Agneta Malm, utbildningsförvaltningens chef, håller med skolinspektionen om att det är problem med Hasslarödskolans lärares kompetens att rätta nationella proven. I alla fall om man skall döma av hennes uttalande i Norra Skåne. ” Den (granskningen) kan innebära en bra läroprocess för oss”.
Om man jämför Hasslarödskolan med de andra skolorna som också har granskats av skolinspektionen så framträder en annan bild. Skolinspektionen kom fram till en annan betygsbedömning i 40 procent av samtliga granskade prov för delprov A. 37 procent av Hasslarödsskolans rättningar underkändes. Här var faktiskt Hasslarödsskolans lärare ”bättre” än riksgenomsnittet.
När det gäller delprov C så bedömde skolinspektionens inhyrda lärare att 43 procent av alla betyg var felaktiga. Av Hasslarödskolans rättningar så underkände skolinspektionen 51 procent av proven. Ingen av de granskade skolorna fick mindre än 27 procent av sina rättningar underkända.
Men det är inte i lärarnas bristande rättningskompetens som är problemet. Visst kan man alltid strama upp rättningsprocessen på skolorna, men det kommer inte att förändra siffrorna mer än på marginalen. Det som skolinspektionen borde granska i stället för Hasslarödskolan är de nationella provens utformning. När 40 – 50 procent av alla granskade prov underkänns så handlar det inte längre om bristande kompetens hos enskilda lärare eller skolor utan ett systemfel. Att det handlar om ett systemfel ser man tydligt när man granskar skolinspektionens granskningsrapport.
Skillnaderna mellan skolinspektionens bedömning och de enskilda lärarnas bedömning ökar högre upp i skolsystemet och minst överensstämmelse finns på gymnasiet. Anledningen är att kunskaperna som skall bedömas blir komplexare och att tolkningsutrymmet ökar. I de lägre årskurserna, årskurs 3 och 5, överensstämmer skolinspektionens bedömning nästan till hundra procent med de betyg som den rättande läraren har satt. Inte så konstigt när det inte är så svårt att rätta en mattematikuppgift i årskurs tre. Att det däremot skiljer sig åt i bedömningen av en uppsats på högstadiet eller gymnasiet är inte konstigare än att två litteraturkritiker kan ha helt olika uppfattningar om en novell. Bedömningsinstrumentet nationella prov fungerar helt enkelt inte för att bedöma komplexa tolkningsbara kunskaper. Det är ingen slump att det inte förkommer nationella prov på högskolenivå.
Istället för att skuldbelägga lärarkåren och skolan med en inspektion så borde skolinspektionen ta och granska de nationella provens utformning istället. Det är där problemet ligger inte på Hasslarödsskolan.
Hasslarödskolan skall genomgå en fördjupad granskning av sin betygsättning av de nationella proven i årskurs 9. Anledningen är att de betyg som skolans lärare har satt på de nationella proven avviker kraftigt från de betyg som skolinspektionen har satt när de granskade Hasslarödsskolans rättning av de nationella proven. Det verkar som om Agneta Malm, utbildningsförvaltningens chef, håller med skolinspektionen om att det är problem med Hasslarödskolans lärares kompetens att rätta nationella proven. I alla fall om man skall döma av hennes uttalande i Norra Skåne. ” Den (granskningen) kan innebära en bra läroprocess för oss”.
Om man jämför Hasslarödskolan med de andra skolorna som också har granskats av skolinspektionen så framträder en annan bild. Skolinspektionen kom fram till en annan betygsbedömning i 40 procent av samtliga granskade prov för delprov A. 37 procent av Hasslarödsskolans rättningar underkändes. Här var faktiskt Hasslarödsskolans lärare ”bättre” än riksgenomsnittet.
När det gäller delprov C så bedömde skolinspektionens inhyrda lärare att 43 procent av alla betyg var felaktiga. Av Hasslarödskolans rättningar så underkände skolinspektionen 51 procent av proven. Ingen av de granskade skolorna fick mindre än 27 procent av sina rättningar underkända.
Men det är inte i lärarnas bristande rättningskompetens som är problemet. Visst kan man alltid strama upp rättningsprocessen på skolorna, men det kommer inte att förändra siffrorna mer än på marginalen. Det som skolinspektionen borde granska i stället för Hasslarödskolan är de nationella provens utformning. När 40 – 50 procent av alla granskade prov underkänns så handlar det inte längre om bristande kompetens hos enskilda lärare eller skolor utan ett systemfel. Att det handlar om ett systemfel ser man tydligt när man granskar skolinspektionens granskningsrapport.
Skillnaderna mellan skolinspektionens bedömning och de enskilda lärarnas bedömning ökar högre upp i skolsystemet och minst överensstämmelse finns på gymnasiet. Anledningen är att kunskaperna som skall bedömas blir komplexare och att tolkningsutrymmet ökar. I de lägre årskurserna, årskurs 3 och 5, överensstämmer skolinspektionens bedömning nästan till hundra procent med de betyg som den rättande läraren har satt. Inte så konstigt när det inte är så svårt att rätta en mattematikuppgift i årskurs tre. Att det däremot skiljer sig åt i bedömningen av en uppsats på högstadiet eller gymnasiet är inte konstigare än att två litteraturkritiker kan ha helt olika uppfattningar om en novell. Bedömningsinstrumentet nationella prov fungerar helt enkelt inte för att bedöma komplexa tolkningsbara kunskaper. Det är ingen slump att det inte förkommer nationella prov på högskolenivå.
Istället för att skuldbelägga lärarkåren och skolan med en inspektion så borde skolinspektionen ta och granska de nationella provens utformning istället. Det är där problemet ligger inte på Hasslarödsskolan.
Henrik Hedman - gymnasielärare
Norran
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar