– Det är andra åtgärder som behövs om man verkligen vill ta sig an skolket. Att det står i betygen är en ickefråga för oss. Det får gärna stå där, men vi tror inte att det löser något, säger. Enligt henne vet lärarna redan i dag vilka eleverna är som skippar lektioner eller helt låter bli att komma till skolan.
– Det finns ofta ett samband mellan svaga elever, elever med problem i hemmet och elever som på olika sätt har problem med kompisgänget. Vi lärare är ofta väl medvetna om detta långt innan vi kan registrera skolk.
Lärarförbundet anser att frågan om skolk skall stå i betyget är ett meningslöst förslag för det kommer inte att förändra någonting.
Redan i dag får föräldrar i grundskolan och gymnasieskolan information under terminen om deras barn har hög frånvaro. Under utvecklingssamtalen som lärarna håller en gång per termin med föräldrarna och eleven tas givetvis frånvaron upp och diskuteras. Att sen frånvaron kommer inskrivet i terminsbetyget ett par månader senare lär inte påverka skolket.
Det är helt andra åtgärder som behövs för att komma åt skolket. En åtgärd som skulle kunna förbättra situationen är att höja lärartätheten så att klasserna blev mindre så lärarna fick möjlighet att lägga ner mer tid på varje elev. Men under Jan Björklunds ledning så har lärartätheten minskat. Får man otillräckligt med hjälp så känns skolan meningslös och då kan man lika gärna skolka. En annan sak som påverkar vissa elevers närvaro är olika sociala och personliga problem. Här behövs det en satsning på skolkuratorer och utökat samarbete med socialtjänsten och polisen.
Att skriva in skolk i betyget kommer inte att påverka frånvaron märkbart - men Jan hoppas väl att förslaget skall påverka folkpartiets opinionssiffror. Krafttag mot låga opinionssiffror är ett bättre namn på förslaget. För förslaget är i stort sett meningslöst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar