(min insändare i dagens Norra Skåne)
Göran Persson hävdar i en insändare att "obehöriga lärare kan vara bra". Nyckelordet i den meningen är "kan". Kan är inte detsamma som är. Göran Persson har nog inte förstått vad lärarutbildningen innehåller, det är inte bara ämneskunskaper. Gedigna ämneskunskaper är viktiga men de måste kombineras med en god förståelse av lärandets alla svårigheter.
Lärarutbildningen ger studenterna kunskap i många olika aspekter av läraryrket tex hur betygsystemet är uppbyggt, undervisningsmetodik, skoljuridik, läraretik, sekretesslagstiftning, diskriminering och mobbing problematik, läroplanskunskap, ungdomars utveckling, gruppsykologi, didaktisk vetenskapsteori och mycket annat.
Utöver det så får studenterna bla träna sig i klassrumsledarskap, tavelteknik, förmåga att anpassa undervisningen till eleverna, muntlig och skriftlig kommunikation, provkonstruktion och elevbemötande under sin praktik.
Sammanlagt ett och ett halvt års heltidsstudier på högskolan utöver ämnesstudierna. Givetvis så finns det vissa hårt arbetande naturbegåvningar som lär sig allt det här utan högskolestudier. Men först efter år av missuppfattningar och misstag och de är få och räcker knappast till för att fylla upp John Bauers lärarkår.
Henrik Hedman
Socialistiska partiet
Jag har själv genomgått lärarutbildningen, är miljöpartist och skulle vilja säga att du inte har riktigt rätt angående lärarutbildningen tyvärr. Jag skulle önska att jag kunde hålla med och säga att jag förespråkar behöriga lärare i alla lägen, men tyvärr kan jag inte det efter att ha sett lärarutbildningen från insidan. Till att börja med så är gruppsykologi och barnpsykologi endast tillvalsämnen som inte ingår i obligatoriet av lärarutbildningen på alla håll. Att man har läroplanskunskap och didaktiskt vetenskapsteori som ämnen kan jag skriva under på, tyvärr är det dessa två ämnen som det, åtminstone vid Örebro universitet, fokuseras på till max! Undervisningsmetodik är inte heller något obligatorium på alla lärarutbildningar, jag som har gått musikhögskolan fick detta, men jag vet många som skall bli svensklärare exempelvis som aldrig fått någon metodikundervisning. Jag förespråkar mer ämneskunskaper, då jag anser att man är bättre rustad som lärare om man innehar stora sådana framför att ha stora kunskaper i läroplanerna. Läroplaner revideras, byts ut och kunskapen bli förlegad lika fort som den lärs in. Detta är inget som lärarutbildningarna borde fokusera så stenhårt på. Sedan förespråkar jag något högre lämplighetskrav på de som söker in till de olika lärarutbildningarna. Jag har stött på alltför många som jag oroas över hur de ska klara sig i yrkeslivet som lärare, och många av dem kommer antagligen kämpa på tills de är fullkomligt knäckta. Provkonstruktion är väl något som man tycker att någon som söker till lärarutbildningen skall klara av redan innan man söker så där kan man med lätthet stoppa in något annat i utbildningen. Tavelteknik kan jag säga att jag aldrig ens har hört talas om, och hoppas att jag slipper höra talas om det igen, för det känns som något tämligen onödigt att få utbildning i. Man kan inte stoppa studenter på lärarutbildningarna fulla med de ovan nämnda ämnena och tro att det kommer ut färdiga lärare som inte kommer begå de misstag och råka ut för de missuppfattningar som du talar om att outbildade lärare begår och råkar ut för. Jag önskar som sagt också en skola där alla lärare är utbildade och där läraryrket har samma status som vilket annat licensyrke som helst, men jag föredrar i dagsläget absolut en duktig, engagerad och kunnig outbildad lärare framför en i skoljuridik och läroplanskunskap väl bevandrad men okunnig utbildad lärare.
SvaraRaderaInstämmer med kommentaren. Idag finns det ex. många äldre utbildade och väldigt erfarna lärare som inte har en susning om den nya tekniken. Dp kan ju de fortbildas, kanske någon svarar. Ja, men det kan isf även en obehörig lärare som har andra kvaliteter än ett visst antal poäng på LH.
SvaraRaderaJag tror framförallt på en rejäl resursförstärkning till skolorna, avskaffandet av arbetsledarsystemet och en undervisning som mer bygger på lärandet av hur det fungerar praktiskt i samhället. Idag är det verktygen som är det viktiga att bemästra - de verktygen har inte ens lärarna många ggr.
När det gäller lärarutbildningen så finns det många åsikter. Det är nog en av de svåraste utbildningar att planera. Behoven är stora och det skulle utan tvekan gå att förlänga utbildningen. Men den ger resultat. Har själv under många år handlett lärarstudenter under deras praktik. Intensivt undervisande kombinerat med feedback gör att studenterna utvecklas snabbt under praktiken. Feedback är viktigt - många fel och missförstånd rätas ut där. Fel och missförstånd som det är svårt att upptäcka själv.
SvaraRaderaProvkonstruktion är inte världens lättaste sak. vad mäter provet? stämmer provet med betygskriterierna?
Tavelteknik är ingen liten struntsak - en got teknik kan öka lärandet. Många av mina lärarstudenter skriver alldeles för lite på tavlan.
Läroplaner och kursplaner är ingen struntsak - de är de som skall styra vår undervisning. Allt för många låter läroboken styra undervisningen.
Givetvis så skall lärarna ha gedigna ämneskunskaper. Men min erfarenhet är att ämneskunskaperna är det enklaste området att själv fördjupa sina kunskaper i. de didaktiska, metodiska och pedagogiska kunskaperna är svårare självständigt lära in - samtal behövs med andra studenter och kollegor.
Sen kan vi ha ett samtal om hur lärarutbildningen skall se ut - där finns det en hel del att göra - men min erfarenhet är att lärarstudenterna har blivit bättre med åren. I alla fall från högskolan i Kristianstad och de som tar utbildningen på allvar - har också haft nått bottennapp som mest verkar ha glidit igenom utbildningen.
Självklart så blir du inte en BRA lärare av att gå på lärarutbildningen - men det ger dig en god start på din lärarbana.
Ny teknik är överskattad när det gäller utbildning. grunden för allt lärande är trots allt mötet mellan eleven och lärsituationen.
Skolradio, skoltv, video, datorer, internet skulle alla förändra skolan och lärandet. de har berikat undervisningen men det är fortfarande den av kunniga lärare organiserade lärsituationen som är det avgörande.
Fast skllnaden mellan radio, TV och Video och internet är att de förstnämnda är passiva. De är beroende på vad läraren sätter i videospelaren eller vilken kanal den sätter på. I fallet internet ges information till den som är aktiv. Därför måste man lära sig att själv hitta infon. Samma sak gäller f.ö. våra bibliotek som skolan alltid lagt ner mycket tid på. Man måste veta vilken hylla man ska leta i. Hur man läser en notförteckning och innehållsförteckning.
SvaraRaderaFör någon vecka sen var det en ledare i Internationalen som tog upp just detta.
Sen är det klart att det viktigaste är de grundläggande kunskaperna, men idag är det ointressant att lära sig ett årtal när man utan problem kan söka upp årtalet och metervis med fakta genom enkla tryck i mobilen.
Visst har det blivit lättare att kolla upp fakta - det som har hänt är att vi har fått tillgång tidningar och uppslagsböcker. Skulle utbildning handla om det så skulle vi ha världens bästa skola i Sverige. Det behövs duktiga lärare för att faktan skall omvandlas till förståelse och kunskap.
SvaraRaderaInternets så kallad interaktivitet är klart överskattad - enligt mig så är internet också passivt. Utvecklingen består egentligen bara av att det finns en länk med ytterligare info som man kan klicka på.
En större och billigare uppslagsbok helt enkelt - gott nog. Men det hjälper inte när eleverna säger. jag har läst men jag förstår inte