Av ledarred
I och med attacken på Ship to Gaza visade den israeliska staten precis hur lite den bryr sig om allt vad internationell rätt och mänskligt civiliserat beteende heter. Starkt förvissat om att USA som vanligt i slutändan skulle hålla det om ryggen struntade man blankt i det troliga scenariot att en global folkstorm skulle bryta ut efter militärens skoningslösa ingripande på internationellt vatten.
Enligt Israels kalkylering skulle ett Ship to Gaza som fick lossa sin last av bland annat skolböcker och cement i Gazas hamn uppenbart utgöra en större huvudvärk än några mördade och många skadade och fängslade aktivister från flera olika länder.
Under protesterna som följde över hela världen efter attacken fördömde flera talare inte bara Israels utan även omvärldens regeringar. Och även det finns det all anledning att göra. Israel har under decennier kunnat mottaga både direkt och indirekt stöd från framför allt västvärldens rika länder, som i Israel alltid haft ett stabilt brohuvud i den oljerika arabvärlden. Sverige är i det sammanhanget inte något undantag utan har bland annat utvecklade militära förbindelser med Israel – vilket alltid varit absurt och som i ljuset av denna attack ter sig helt groteskt.
Sverige importerar vapen från Israel, ett militärt forskningssamarbete bedrivs mellan länderna och en svensk militärattaché är stationerad i Tel Aviv. Israel har dessutom fått lov att testflyga samma slags flygplan som de använt i räder över Gaza på övningsområden i Norrland och enligt tidningen Arbetaren har Sveriges militär lånat ut skyddsmasker och hjälmar till den israeliska armén.
Militärattachén inrättades av regeringen under Göran Persson, och vapenimport från Israel ägde även rum under den tidigare socialdemokratiska regeringen, men nu har den rödgröna oppositionen kommit överens om att vid ett regeringsskifte ändra lagen så att det även blir förbjudet att köpa vapen från länder som bryter mot mänskliga rättigheter. Dessutom säger sig partierna helt vilja avbryta det militära samarbetet med Israel.
Oavsett färg på regeringen i Rosenbad är det dock nödvändigt att en stark folklig opinion sätter press på de makthavande här och nu. Utrikesminister Bildt måste få hett om öronen i denna fråga. Starka krafter inom socialdemokratin kommer också säkerligen att vid ett eventuellt regeringsskifte – inte minst på grund av att Socialistinternationalens vice ordförande heter Ehud Barak och är israelisk försvarsminister – försöka se till att denna överenskommelse enbart blir ord på papper. Endast en stark gräsrotsaktivism kan tvinga Sveriges makthavare att avbryta det militära samarbetet med Israel.
Den aktuella situationen har gjort nödvändigheten av att resa två helt självklara krav:
- Sverige måste omedelbart avsluta allt militärt samarbete med Israel! Vi vet att Israels militär har till uppgift att säkra en pågående ockupation av ett helt folk, och nu vet vi dessutom att den militären inte har några som helst gränser för hur den kan användas. Inte en krona ska gå till den förtryckande israeliska armén!
- Det är också dags att sätta kraft bakom kravet att Israels blockad av Gaza, den blockad som påbörjades när Hamas vann det demokratiska valet 2006, måste upphöra. Det har beräknats att importen till Gaza har minskat med en fjärdedel jämfört med 2005 och enligt FN har Gazas formella ekonomi kollapsat som en konsekvens av blockaden. Trots uppmaningar från FN och en mängd mänskliga rättighetsgrupper har Israel vägrat avbryta blockaden. Om Israel fortsätter att trotsa måste riktade sanktioner sättas in mot Israels ekonomi och ledargarnityret i Jerusalem. FN-trupp borde placeras i området för att garantera att gränserna hålls öppna och att förnödenheter når fram till folket i Gaza.
Att så stora manifestationer under måndagen kunde komma till stånd med så kort varsel över hela Sverige visar på ett tydligt sätt vilken stark folklig opinion det finns mot Israels kriminella handlingar och ockupation av Palestina. Låt oss nu fortsätta och tänka över vad vi kan göra i vår vardag i solidaritet med det belägrade palestinska folket. Inte minst viktigt är det att vi agerar utifrån våra arbetsplatser. De ekonomiska banden mellan Sverige och Israel är utvecklade. Många svenska företag handlar med Israel, exempelvis Volvos export av bilar. Här kan vi resa denna fråga i våra fackföreningar och kräva ett stopp för denna handel så länge Israel förvägrar det palestinska folket dess grundläggande rättigheter. De härskande i Jerusalem förstår bara maktens språk och de måste få känna av en ökad isolering och att dess ekonomi ställs under tryck
NSK NSK NSK NSK Skånskan Skånskan Skånskan Internationalen Svensson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar