tisdag 29 januari 2013

Gymnasievalet har blivit ännu svårare.

Gymnasievalet har blivit ännu svårare.

Våra tonåringar har det inte lätt just nu. Dagen för val av gymnasieutbildning närmar sig med stormsteg. Valet av gymnasieutbildning är ett av de stora vägskälen här i livet. Ett fel val kan stå dem dyrt. Utöver att bestämma sig för vilken yrkeskarriär de vill påbörja så skall de också välja skola. Många skolor erbjuder samma program och skolorna gör allt för att locka eleverna till sig, Öppet hus, fyrfärgsbroschyrer i brevlådan, bioreklam, radioreklam alla möjligheter att locka elever används av gymnasieskolorna. Anledningen till skolornas desperata reklamkampanjer är att skolan får ca hundratusen kronor av kommunerna för varje elev de lyckas övertala att börja på skolan.
 Konkurrensen om eleverna har utvecklats till en kamp på liv och död de senaste åren. Om skolorna inte lyckas attrahera lika många sökande som förra året så försämras deras ekonomi. Anledningen är att förutsättningarna för skolorna har förändrats. Samtidigt som åldersgrupperna minskar så har antalet skolor ökat. Fler gymnasieskolor samtidigt som antalet elever minskar innebär att mindre pengar skall delas på fler aktörer. Detta går givetvis inte ihop. Resultatet är att vissa skolor drabbas mycket hårt. Förra året så tappade t.ex. John Bauer i Hässleholm rejält. Det gjorde även Praktiska gymnasiet och Framtidsgymnasiet i Kristianstad. Något som innebär en kraftig inkomst minskning för dessa skolor. Miljontals kronor i minskade intäkter för varje skola, vilket gör det extra svårt för de drabbade skolorna att upprätthålla en god undervisningskvalité. De andra gymnasieskolorna kom betydligt lindrigare undan. Vissa ökade lite trots det minskade elevunderlaget. Några har blivit vinnare på skolmarknaden och andra  förlorare.
Det här gör valet besvärligare för de blivande gymnasisterna. De skall inte bara välja gymnasieprogram utan måste också ta hänsyn till utbildningens kvalité och skolornas ekonomi för att göra ett optimalt gymnasieval.
Det här ställer alldeles för stora krav på ungdomarna men skolmarknadssystemet kräver det. Det är dags att avskaffa friskolereformen.
Henrik Hedman - Socialistiska partiet

måndag 28 januari 2013

Äntligen!

Nu får äntligen Urban Widmark ta ett personligt ansvar för att han har försökt sälja ut Hässleholm till Kunskapsporten AB. Till slut blev medborgarnas missnöje med en politiker som mest verkat ha arbetat för att diverse entreprenörer skall ta över kommunen. Hade entreprenörerna haft rösträtt i Hässleholm så hade nog Urban kunnat sitta kvar. Som tur är så har  vi  demokrati. Tyvärr så är risken överhängande att vi får en ny kommunstyrelseordförande som också månar mer om "entreprenörerna" än kommuninvånarna. Ny ledare, ny ledarstil men samma politik. Den nya "ledaren" kommer tyvärr att tillsättas av samma personer som tillsatte Urban Widmark. Men ett steg framåt för Hässleholm är det. Ett steg framåt som visar vad en massiv opinion kan åstadkomma.
NSK KB



torsdag 17 januari 2013

Martins stora röda



Behöver du ett lästips efter att julklappsböckerna är färdiglästa? I så fall har jag ett bra sådant: Martins stora röda, skriven av något så ovanligt som en metallarbetare som i 16 år våndades under ackordsslaveriet, under förmän som gallskrek och gjorde sitt bästa för att trycka ner honom i knäppkängorna.
Genom korta och ibland längre prosastycken ger Marin Lund läsarna sin version av tillståndet i landet och världen. Men också av kampen med sin fyrtioårskris. Små underfundigt träffande texter som borgerliga läsare förmodligen avfärdar som tendensiösa och därmed ointressanta: Privatiserad välfärd? Nej tack! Jag föredrar demokratiska styrelseskick! Men eftersom Martin är konsekvent tendentiös trivdes jag med läsningen, ofta log jag igenkännande, ännu oftare skrattade jag.
Ett viktigt tema i boken är solidariteten med klassen som han kommer från och som han fortfarande, efter att ha utbildat sig till lärare, känner samhörighet med. Men hans känsla av samhörighet hindrar honom inte från att ifrågasätta tillståndet i arbetarklassen och dess företrädare. Martin lyckas dessutom med konstycket att varken idealsera eller känna skamkänslor för sitt ursprung: ”En mamma vars mamma lekte med vedträn då hon inte hade råd med dockor. En mamma som efter sjuårig folkskola blev piga åt en präst. Därefter textilarbeterska i en fabrik. Som gifte sig med en annan fabriksarbetare och skaffade en massa ungar i unga år. Det är jag glad och tacksam för. Tack morsan.”  
Trots, eller kanske tack vare den ofta förlamande tristess som Martin upplevde som fabriksarbetare på Volvo i Olofström, var åren viktiga för hans syn på livet och världen. Det var år som tillsammans med uppväxten gav honom djupa insikter om klassamhället. Som gjorde honom till feminist, antirasist och socialist. Apropå debatten om klasshat skriver Martin Lund: Men det kan väcka den starka känslan, vreden och beslutsamheten att göra slut på skiten. Och det är gott. Och rättfärdigt. Och jag är klart på!
Gay Glans(Gästbloggare)

lördag 12 januari 2013

Nyliberal tokcenter går kräftgång

11 januari, 2013
”Centerpartiet har ju haft en nedgång som hållit på i 40 år”. Det är ordföranden i centerns idéprogramsgrupp, Per Ankersjö, som uttalar sig om partiets långa kräftgång (Dagens Eko 5/1). I riksdagsvalet 1973 fick centern 25,1 procent av rösterna, men därefter har det nästan bara barkat utför och i dagsläget ligger partiet i opinionsmätningarna och balanserar på fyraprocentsspärren. Annie Lööf som ny partiledare blev minst av allt någon vitamininjektion. Dagens centern är ett parti som desperat jagar såväl identitet som röster.
Så kom strax före jul ett utkast till ett nytt idéprogram, ”En hållbar framtid”. Centerns nuvarande program, ”Där människor får växa”, antogs 2001. Det som är slående vid en jämförelse mellan dessa två visionära anslag är vilken tyngd nyliberalt tankegods fått i det senaste utkastet. I 2001-års program beskrevs marknadsekonomin i positiva ordalag, men det var då frågan om en reglerad ”social marknadsekonomi”, nu däremot mässar man utan invändningar den fria marknadens lovsång. Där det tidigare talades om att samhällsutvecklingen grundas på fria individer i samarbete är det nu bara fria individers möjligheter att självförverkliga sig som gäller. Beskattning anses begränsa människors självbestämmande, och det heter att ”all politisk makt är ett resultat av att makt överlåtits från den enskilda människan och hennes rätt att besluta över sitt eget liv”. Begreppet ”ekohumanism”, som 2001 sades kunna sammanfatta partiets ideologi, är idag fullständigt utraderat.
Det som rönt mest medialt uppseende är dock ett antal rent tokliberala ståndpunkter, som exempelvis avskaffandet av skolplikten och rätten till månggifte. Att programgruppen bejakar fri invandring kan vid första påseende verka sympatiskt, men det är kopplat till att man förordar en häftig nedmontering av de rådande trygghetslagarna på den svenska arbetsmarknaden och har ingenting med solidaritet att göra.
Vid centerns extrastämma, i Upplands-Väsby 22-24 mars, kommer nog utkastet värsta excesser att strykas, men likväl är kursen med Annie Lööf vid rodret strikt nyliberal. Partiets gamla kärnväljare på landsbygden kan inte känna sig annat än vilsna inför denna utveckling. Det är också svårt att se hur man kan vinna gehör bland några bredare väljargrupper genom att markant positionera sig till höger om moderaterna.
Idag behövs det krafter som tar uttrycket ”hela Sverige ska leva” på allvar, inte minst är stora satsningar på landsbygdens kollektiva infrastruktur och omställningen till ett ekologiskt jordbruk en absolut nödvändighet. I den processen har dagens centerparti emellertid inte någon roll att spela.
NSK NSK