fredag 30 mars 2012

Dags för nej till sänkta skatter!


30 mars, 2012
År 1921 fick alla kvinnor för första gången möjligheten att gå till valurnan, som det sista steget i genomförandet av den politiska demokratin i Sverige. Samma år bildades Skattebetalarnas förening med häradshövding Marcus Wallenberg som dess initiativtagare och första ordförande. Det var ingen slump att dessa två händelser sammanföll i tid, för med den allmänna rösträttens införande sattes beskattningsmakten i hela folkets händer och kunde användas till att bygga ut välfärden och utjämna klasskillnader. Skatteindrivning var inte längre synonymt med godtycke, krig och fogdevälde, inte längre liktydigt med medel som användes till ”sysslor och löner åt överklassen”, som August Strindberg skrev i ”Liten katekes för underklassen”. Skattebetalarnas förening har ända sedan dess varit överklassens kanske främsta propagandaorgan mot denna form av gemensam finansiering.
Skatterna höjdes sedan framför allt under decennierna efter andra världskriget, samtidigt som den sociala välfärden byggdes ut och det svenska samhället blev mer jämlikt. År 1989 låg skatteuttaget på 56,5 procent av BNP. Därefter har emellertid skatterna, som en del av den nyliberala högerpolitiken, successivt sänkts – mellan 1989 och 2011 med 12 procentenheter, i reda krontal med den svindlande summan 419 miljarder per år. Av denna sänkning är det över 130 miljarder som dragits bort enbart sedan 2006, under Anders Borgs tid som finansminister. Som en jämförelse vilka gigantiska summor det handlar om kan nämnas att den totala kostnaden för posterna arbetsmarknad/arbetsliv och allmänna bidrag till kommunerna löper på 155,5 miljarder kronor i årets regeringsbudget, inte ens 40 procent av de medel som sedan 1989 gått förlorade i det politiska etablissemangets skattesänkningsraseri.
Det här är en trend som av flera skäl måste brytas:
- För att vi ska kunna bygga ut och förbättra den sociala välfärden.
- För att reducera de alltmer vidgade klassklyftorna.
- För att utveckla den svenska demokratin. På marknaden, som nu reglerar allt större fält av samhällsbygget, har vi en viktad rösträtt beroende av plånbokens storlek, medan de medel som kommer in och fördelas genom beskattningen görs enligt principen en medborgare en röst.
- För att vi ska ha råd till att genomföra den alldeles nödvändiga klimatomställningen – löpande på en kostnad av flera hundra miljarder.
Socialistiska Partiet säger: Höj skatteuttaget generellt, beskatta de rika mycket hårdare, skrota jobbskatteavdraget! En gång i tiden myntade Mona Sahlin uttrycket ”det är häftigt att betala skatt”. Vi socialister gör gärna denna slogan till vår, men vill då också tillägga att det är häftigt att äga gemensamt, göra saker tillsammans och ta strid mot kapitalismen.

söndag 25 mars 2012

Ingen förlorad generation


23 mars, 2012
”Inge jobb vi flyr till plugg för på lånet kan man ju nästan leva”. Det är hiphopparen Zacke som i låten ”En förlorad generation” gör sig till tolk för den svåra situation som många ungdomar idag befinner sig i. Fakta talar också sitt tydliga språk. Ungdomsarbetslösheten är skyhög och även om vi räknar bort de heltidsstuderande som samtidigt är jobbsökande landar vi på 14,1 procent. Det är nästan dubbelt så högt som det totala arbetslöshetstalet. En vanlig vardag är det 127 000 ungdomar som varken går till skolan eller till ett arbete.
Vad är då Alliansregeringens recept för att fler ungdomar ska komma i arbete?
- Luckra upp lagen om anställningsskydd, upprepar Centerledaren Annie Lööf, gång efter annan.
- Lägre ingångslöner, sänk dem till 75 procent av dagens utgångsnivå, basunerar Jan Björklund ut från talarstolen på Folkpartiets kommundagar.
- Vi har halverat arbetsgivaravgiften för anställda under 26 år, berömmer sig statsminister Fredrik Reinfeldt för ideligen.
De enda handlingsrecept som kommer över alliansföreträdarnas läppar i denna fråga utgår från att försämra villkoren och tryggheten för ungdomarna, i kombination med sänkta arbetsgivaravgifter och krogmoms samt den löjeväckande satsningen på jobbcoacher. Som om denna mix skulle skapa en massa fler arbetstillfällen. Redan idag går faktiskt också hälften av de ungdomar som överhuvudtaget har jobb på tidsbegränsade anställningar, provanställningen har under Alliansens tid förlängts till ett år och arbetsgivarna kan kasta ungdomarna ut och in allteftersom konjunkturen åker jojo.
Vad bör då göras? Vad säger vi socialister? Primärt är det inte här frågan om specifika åtgärder riktade mot ungdomar utan en fullständig omläggning av den generella politiken:
- I över två decennier har det totala skatteuttaget sänkts och den offentliga sektorn satts på svältkur. Om nivån på skatterna höjdes till den nivå de låg på 1990 skulle vi ha 326,5 miljarder mer att röra oss med för gemensamma satsningar. Steg för steg måste det generella uttaget höjas, progressiviteten skärpas och Alliansens jobbskatteavdrag skrotas. På det sättet kan flera hundratusen nya arbetstillfällen skapas.
- Vi bör dela på de jobb som finns och arbetstiden sänkas med bibehållen lön. 1970 fick vi den nuvarande 40-timmarsveckan som vi fortfarande knegar runt med, trots att samhället idag är så mycket rikare och produktiviteten oändligt mycket högre. – Tryggheten på svensk arbetsmarknad måste förstärkas genom skärpt lagstiftning och ett förbud mot bemanningsföretag.
”Det finns ingen förlorad generation, vi hämtar bara andan för att orka kämpa mer”, sjöng Rekyl 1980 på den gamla låten ”En förlorad generation”.

torsdag 15 mars 2012

Plusgymnasiets hyresproblem

Tydligen så kärvar det för Plusgymnasiet AB i hyresförhandlingarna med den lokale fastighetskungen, Noren. Enligt rykten så vill Noren fastigheter ha betydligt mer i hyra än vad Plusgymnasiet AB anser sig ha råd att betala.  Troligtvis så är Plusgymnasiets ekonomi ganska ansträngd i och med att det är dyrt att starta upp ett gymnasium. Redan innan problemen i hyresförhandlingarna kom ut i pressen så undrade jag över hur skolan hade tänkt få ekonomin att gå ihop och samtidigt upprätthålla någon typ av kvalitet. Ca 30 elever har sökt till plusgymnasiet och varje elev generera ca 100 000 kronor per år. 3 miljoner sammanlagt som skall täcka allt. En lärare kostar ca 400 000 per inklusive sociala avgifter. Med tanke på att det behövs lärare i mattematik, svenska, engelska, datakunskap, samhällskunskap, historia, religion, hantverkskunskap, cad och design, idrott och hälsa, naturkunskap, bild och form, filosofi, psykologi, geografi, fysik, kemi, teknik och vi har ett vikande elevunderlag i Hässleholm ser inte den ekonomiska kalkylen direkt ljus ut. Givetvis så behöver man inte anställa behöriga ämneslärare på heltid - men även om skall man täcka alla dessa ämnen med deltidare så blir det dyrt. Utöver lärarlöner och rektorslönen behövs skola utrustas. Skolböcker sparar troligtvis Plusgymnasiet in på och låter eleverna läsa på datorn istället men styling är nog svårt att göra på datorn. Sen tillkommer givetvis kostnaden för att hyra någon idrottshall om man inte planerar att ha uteidrott i någon park året runt. Troligtvis så är reklambudgeten också rejält tilltagen. Sen vill nog eleverna äta också och skolmat åt 30 elever ett läsår är inte billigt. I och med att skolan inte har en egen matsal så måste Plusgymnasiet köpa in den tjänsten. Troligtvis så kan de förhandla till sig ett lägre pris än normalpriset för "Dagens". Men det blir inte billigt. Lyckas de förhandla till sig ett pris på 40 kronor per portions så kommer det i runda slänga kosta: 40 kronor X 30 elever X 180 skoldagar =216 000. Det är ca en femtondel av skolans inkomster. När man räknar på Plusgymnasiets ekonomi så förstår man att det kärvar i hyresförhandlingarna och det rejält. Det verkar som om parterna står lååångt ifrån varandra. Norens tillbakadragande av bygglovsansökan tyder på det. Forssättning följer...

I och för sig inte den enda friskolan i Hässleholm med ekonomiska problem. John Bauer ekonomi för det kommande läsåret verkar bli mycket stram. Antalet sökande till John Bauer har i det närmsta kollapsat. En halvering jämfört med föregående år. Detta betyder att skolan går miste om miljoninkomster. Tappar John Bauer lika mycket nästa år som i år så börjar nog riskkapitalisterna som äger skolan börja fundera på nedläggning.


NSK